Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVERIGE- svæ4rje~ l. 32~, äv. (numera bl. i Finl., ålderdomligt l. bygdemålsfärgat) SVERIGES-.
som förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som finns i l. härstammar från l. utmärker l. karakteriserar Sverige; ofta mer l. mindre liktydigt med: svensk-.
-BO. (sveriges- 1638 osv.) (numera bl. i Finl., arkaiserande l. bygdemålsfärgat) person bosatt i Sverige; i Finl. äv. om rikssvensk (motsatt: finlandssvensk). Wardt och slachtarena förbuditt att sällia kiött fierdingstaels ått Sweriges boerne. BtÅboH I. 13: 191 (1638). Vi ha .. att vid studiet af det svenska riksspråket taga hänsyn till båda ländernas invånare; dock att i tvistiga fall naturligtvis 300,000 finländare icke väga lika med 4 1 ⁄ 2 mill(ioner) Svergesbor. Lundell Rättstafn. 64 (1886). Kom hit och lek du Sverigesbo / som är så snar med råd. VNyland 15 ⁄ 7 1981, s. 2. —
-MÄSTARE. sport., särsk. schack. Femtioårige lektorn, fil. dr. Bengt Ekenberg .. blev Sverigemästare i schack. SvD(A) 21 ⁄ 7 1962, s. 11. —
-SVENSK, adj. (sverige- 1915 osv. sveriges- 1916—1925) (i Finl., numera bl. arkaiserande l. bygdemålsfärgat) rikssvensk; motsatt: finlandssvensk. OoB 1936, s. 412 (cit. fr. 1915). Bergroth FinlSv. 8 (1916). —
-SVENSKA. (sverige- 1977 osv. sveriges- 1916) (i sht i Finl.) rikssvenska; motsatt: finlandssvenska. Bergroth FinlSv. 8 (1916). Stenmark FinlSv. (1977). —
-TYP. om typ l. slag av ngt som tillverkas i Sverige l. är utmärkande för Sverige. En pansarbåt i närmaste öfverensstämmelse med Sverigetypen. VFl. 1915, s. 7. —
-VÄN. SvD(A) 6 ⁄ 4 1963, s. 8.
B (numera bl. i Finl., arkaiserande l. bygdemålsfärgat): SVERIGES-BO, -FÖDD, -SVENSK, adj., -SVENSKA, se A.
Spalt S 15063 band 32, 1999