sverige-vän

Publicerad 1999

SVERIGE- svæ4rje~ l. 32~, äv. (numera bl. i Finl., ålderdomligt l. bygdemålsfärgat) SVERIGES-.

Ordformer

(stundom äv. skrivet med liten begynnelsebokstav; förr äv. skrivet -w-. Sverge- 1915 (: svergesvenska, adj.)—1937 (: Svergebeundrare). Sverges- 1886 (: Svergesbor, pl. obest.). Sverige- 1915 (: Sverigetypen, sg. best.) osv. Sveriges- 1638 (: Sweriges boerne, pl. best.)—1983 (: Sverigesbo))

Etymologi

[ssgsform till namnet SVERIGE]

som förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som finns i l. härstammar från l. utmärker l. karakteriserar Sverige; ofta mer l. mindre liktydigt med: svensk-.

Ssgr: A: SVERIGE-AFTON. jfr -dag. SvD(A) 22 ⁄ 11 1964, s. 9. —

-BEUNDRARE. Nordström PlanMark. 138 (1937). SvD(A) 1 ⁄ 3 1966, s. 19. —

-BO. (sveriges- 1638 osv.) (numera bl. i Finl., arkaiserande l. bygdemålsfärgat) person bosatt i Sverige; i Finl. äv. om rikssvensk (motsatt: finlandssvensk). Wardt och slachtarena förbuditt att sällia kiött fierdingstaels ått Sweriges boerne. BtÅboH I. 13: 191 (1638). Vi ha .. att vid studiet af det svenska riksspråket taga hänsyn till båda ländernas invånare; dock att i tvistiga fall naturligtvis 300,000 finländare icke väga lika med 4 1 ⁄ 2 mill(ioner) Svergesbor. Lundell Rättstafn. 64 (1886). Kom hit och lek du Sverigesbo / som är så snar med råd. VNyland 15 ⁄ 7 1981, s. 2. —

-BÄST. ”Stickan” Pettersson — Sverigebäst i höjdhopp. SvD(A) 28 ⁄ 11 1963, s. 17. —

-DAG. dag avsedd att ge kunskap om o. väcka intresse för Sverige. SvD(A) 19 ⁄ 6 1966, s. 15. —

-DRÄKTEN, sg. best. svenska dräkten (se svensk, adj. 2 a γ β’). Land 1984, nr 1, s. 27. —

-FINLÄNDARE. finländare bosatt i Sverige. SvD 18 ⁄ 3 1974, s. 8. —

-FINNE. finskspråkig finländare bosatt i Sverige. SvD 19 ⁄ 12 1970, s. 7. —

-FÖDD. (sverige- 1956 osv. sveriges- 1915) Upsala(A) 9 ⁄ 4 1915, s. 6. —

-INFORMATION. information om Sverige. SvD(A) 18 ⁄ 11 1965, s. 19. —

-MÄSTARE. sport., särsk. schack. Femtioårige lektorn, fil. dr. Bengt Ekenberg .. blev Sverigemästare i schack. SvD(A) 21 ⁄ 7 1962, s. 11. —

-PROPAGANDA. SvD(A) 22 ⁄ 4 1962, s. 15. —

-SVENSK, m.( ⁄ ⁄ ig.) (i sht i Finl.) rikssvensk; motsatt: finlandssvensk. Östergren (1951). —

-SVENSK, adj. (sverige- 1915 osv. sveriges- 1916—1925) (i Finl., numera bl. arkaiserande l. bygdemålsfärgat) rikssvensk; motsatt: finlandssvensk. OoB 1936, s. 412 (cit. fr. 1915). Bergroth FinlSv. 8 (1916). —

-SVENSKA. (sverige- 1977 osv. sveriges- 1916) (i sht i Finl.) rikssvenska; motsatt: finlandssvenska. Bergroth FinlSv. 8 (1916). Stenmark FinlSv. (1977). —

-TYP. om typ l. slag av ngt som tillverkas i Sverige l. är utmärkande för Sverige. En pansarbåt i närmaste öfverensstämmelse med Sverigetypen. VFl. 1915, s. 7. —

-VECKA. jfr -dag. SvD(A) 22 ⁄ 4 1962, s. 15. —

-VISTELSE. SvD(A) 19 ⁄ 8 1965, s. 9. —

-VÄN. SvD(A) 6 ⁄ 4 1963, s. 8.

B (numera bl. i Finl., arkaiserande l. bygdemålsfärgat): SVERIGES-BO, -FÖDD, -SVENSK, adj., -SVENSKA, se A.

Spalt S 15063 band 32, 1999

Webbansvarig