SVIP, adj.
Etymologi
[jfr d. dial. svip; sannol. av (en mlt. motsvarighet till) lt. swipp, motsv. t. dial. schwipp, till schwipp, interj., ss. återgivande av en svingande rörelse l. kort, klatschande ljud, i sekundärt avljudsförh. till swapp resp. schwapp, interj., men möjl. samtidigt samhörigt med det v. som föreligger i t. schwippen, röra sig hastigt, besläktat med SVEPA, v.1]
(†) rask, snabb. The Lybske hadhe .. try skip, / The låtes wara mechtigh swip / Och wille mykit skreppe. Hund E14 97 (1605).
Spalt S 15201 band 32, 1999
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se