| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYMPATISK sympa4tisk, adj. -are (ändelsekomp. föga br., Engström Äfv. 40 (1908), Östergren (1951; angivet ss. sälls.)). adv. -T.
1) (numera bl. i skildring av ä. föreställningar) motsv. SYMPATI 1 o. 4, om ngt sakligt, äv. om person: som (över avstånd) påverkas av ngt (l. ngn) till följd av överensstämmelse l. likhet l. mystisk l. magisk kraft o. d.; äv.: som gäller påverkan till följd av (magisk) överensstämmelse l. som på annat sätt hänför sig till sympati (se d. o. 4), i sht i uttr. sympatisk magi. När vi .. till exempel, blifve vitnen till andras lidande .. väckes i vår själ en nästan dylik känsla, som den, vi i samma omständigheter skulle hafva erfarit, eller en sympatisk rörelse. Boëthius Sedol. 23 (1782). Fostret lefver .. sympathiskt med modern, utan all sjelfständighet. Snellman ElCurs. 1: 9 (1837). Ett medel att uppnå detta syfte (dvs. att betvinga naturväsen) erbjuder den sympatiska magien, hvars hufvudprincip består däri, att en verkan åstadkommes därigenom, att man efterliknar densamma. NordT 1898, s. 465. Det var nog .. denna likhet i lynnesarten, som sympatiskt drogo .. (G. III o. E. Schröderheim) till varandra. HSchück i 3SAH LII. 2: 533 (1941). U. S. von Euler höll 1948 ett föredrag med titeln: Till frågan om det sympatiska retämnets natur. Bergstrand SvLäkS 314 (1958). — särsk.
a) (numera föga br.) som lever sig in (i ngn); äv.: vänlig; äv.: som har sin grund i l. utgörs av l. på annat sätt hänför sig till inlevelse l. medkänsla (jfr SYMPATI 2 a). Sympatiska känslor: lust vid framgång eller fullkomlighet i andra personers tillvaro; olust vid motsatsen. Larsson Psyk. 36 (1896). Man låter högre förmögenheter, de sociala, styra och kontrollera lägre, de intellektuella, det vill säga att man ser och sympatiskt förstår individer. Vasenius Harm. 140 (1908). Hans kritik gjorde .. lycka. Hans skärpa och bitterhet stämde de förbittrade sympatiskt. Siwertz JoDr. 165 (1928).
b) (†) om botemedel o. d.: som verkar gm ”sympati” (se d. o. 4 c). Trä-Wäxten upbrännes .. (efter användning att borttaga utväxter i ansiktet), och är detta wärkeligen et Sympatiskt wäsende och utrönt Medel. Strålenhielm Ymp. 59 (1751). jfr: (Koppar)Sulfatets adstringerande förmåga gjorde, att det förr användes för att ”stämma blod”, varvid dock i synnerhet användes det kalcinerade saltet, kallat ”sympatiskt pulver”. Gentz Lindgren 54 (1928).
3) om sjukdom o. d.: som uppstår gm påverkan (o. utan direkt kontakt) mellan sjukt organ o. ett ännu friskt; numera bl. (med.) i uttr. sympatisk oftalmi, sympatisk ögoninflammation; jfr SYMPATI 4 b. TLäk. 1834, s. 462. Sympatisk kallas, till motsatts emot idiopathisk, en sjukdom, som, till följe af kroppsdelarnes ömsesidiga samband, upkommer i en del, aflägsen ifrån den, på hvilken sjukdomsorsaken verkar. Collin Ordl. (1847). Den form av iridocyklit, som .. angriper även det friska ögat, kallas sympatisk oftalmi. Berg Ögat 137 (1929). Lindskog 529 (1997).
4) motsv. SYMPATI 2: om ngt sakligt: som väcker sympati, sympativäckande; om person: angenäm, trevlig, tilldragande; äv. i överförd anv.: som kännetecknas av l. är uttryck för l. på annat sätt hänför sig till sympati; motsatt: antipatisk (se d. o. 2). Tavaststjerna Inföd. 176 (1887). Den dramatiska konsten bevarar hennes (dvs. en dansk skådespelerskas) behagliga och sympatiska spel och person i godt minne. GHT 5 ⁄ 9 1895, s. 3. Man skulle vara sympatisk, då fick man sälja fler karameller. Johnson Se 25 (1936). Då .. (författaren) bemödar sig om att taga vara på det positiva i den hittillsvarande litteraturen på området och sällan eller aldrig angriper det han ogillar, blir huvudintrycket av framställningen sympatiskt. Rig 1950, s. 84. Hon är en mycket sympatisk person, anspråkslös och förnuftig. Dahlbeck TomRum 104 (1980). — jfr O-SYMPATISK. — särsk. motsv. SYMPATI 2 b, i förbleknad anv., om ngt sakligt: som väcker gillande l. uppskattning; om person: som väcker gillande; uppskattande (i sht i uttr. ställa sig sympatisk till ngn l. ngt, gilla, uppskatta ngn l. ngt); äv. i överförd anv.: som kännetecknas av l. är uttryck för sympati l. uppskattning (i sht i uttr. sympatisk inställning till ngn l. ngt). Den filosofiske skriftställare, som kanske mest påverkat .. (Runeberg), är Thorild, hvars naturdyrkan var honom så sympatisk. Sylwan SvLit. 264 (1903). Recensenterna i Frey ställde sig i regeln sympatiska till den ifrågavarande literaturarten (dvs. tendensromanen). Därs. 345. Vad som .. gjorde Gardiner betänksam var min sympatiska inställning till den kämpande suffragettrörelsen. Olzon Nevinson Vittne 145 (1936). Det danska svaret (om medling mellan partierna) hade varit sympatiskt. Wigforss Minn. 2: 81 (1951). Veckotidningen Blixt .. saknade sympatiskt nog varje inslag av sex och pornografi. Östergren Gentl. 259 (1980).
5) [utgående från 1 o. 4; en anledning till benämningen är sannol. en ä. uppfattning att dessa nerver reglerade känslorna l. sympatierna] med. i uttr. sympatiska (nerv)systemet (äv. sympatiska nerven l. gränssträngen l. ganglienervsystemet o. d.), om del av autonoma nervsystemet utgående från ryggmärgen, ofta med verkan motsatt det parasympatiska nervsystemet; i uttr. sympatiska nervsystemet förr äv.: autonoma nervsystemet; äv. i uttr. sympatisk ptos, ögonlocksnedfall orsakad av defekt i sympatiska nervsystemet; äv. i uttr. av typen sympatisk nerv(fiber), nerv(fiber) som tillhör sympatiska nervsystemet. Hartman Naturk. 149 (1836: Nerven). Det sympathiska nervsystemet, också kalladt ganglie-nervsystemet eller det vegetativa lifvets nervsystem, består af ett antal från hvarandra skilda knutar eller ganglier. Thorell Zool. 1: 154 (1860). De (nerver), som tillhöra det sympathiska systemet, fördelas till lungorna, hjertat, magen, tarmarne, blodkärlens väggar o. s. v. Därs. 156. VerdS 116: 36 (1903: gränssträngen). (Adrenalin) påverkar .. det sympatiska nervsystemets alla delar, t. ex. hjärtats rörelse, hårmusklernas sammandragning, pupillens vidgning o. s. v. Bolin OrgKem. 184 (1925). Lindskog o. Zetterberg 545 (1981: ptos). VSmärta 32 (1983: nervfibrer). — jfr PARA-SYMPATISK.
Anm. ss. beteckning för sympatiska nervsystemet används äv. senlat. sympaticus (äv. -th-, -k-). Undersökningarne öfver sympaticus finare byggnad. FörhLäkS 1891, s. 199. Vad sympaticus understödjer, hämmar parasympaticus och vice versa. Lundgren Hebb Psyk. 97 (1964). Till detta ord bildas äv. ssgr. NordMed. 1943, s. 1112 (: sympaticusblockad); jfr blockad 3. Löwegren Oftalm. 637 (1923: Sympatikuspares). LbKir. 1: 437 (1920: sympathicusretning); jfr retning 1. Hygiea 1902, 1: 254 (: sympathicustrådar).
Spalt S 15564 band 33, 2000