| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYMTOMATOLOGI sym1tωmat1ωlogi4 l. sym1to- l. -at1o- l. SYMPTOMATOLOGI sym1(p)tωmat1ωlogi4 osv., r. l. f.; best. -n l. -en.
med. (l. psykol.) lära(n) om sjukdomars symtom, symtomlära; äv. dels konkretare, om enskild studie av sjukdoms symtom, dels om enskild sjukdoms symtombild; jfr SEMIOTIK 1. TLäk. 1833, s. 254. Ehuru Willebrand förklarade sin ståndpunkt vara den ”anatomiskt-pathologiska” .. sysselsatte han sig i .. (sina vetenskapliga verk) dock hufvudsakligen blott med resp. sjukdomars symptomatologi och therapi. ASScF XIX. 17: 10 (1893). Förvirringen som sådan och dess detaljerade symtomatologi utformar sig .. i överensstämmelse med den mer eller mindre djupt gripande förlamningen inom det övre systemet, de apperceptiva krafterna. Gadelius Själsl. 1: 332 (1921). I symtomatologien (vid gallstenssjukdom) har man, för tydande av symtomen, väsentligen två huvudmoment att hålla sig till. LbKir. 2: 624 (1922). (Arteriosklerosen) kan angripa olika delar av kärlsystemet; detta ger givetvis en mycket växlande symptomatologi. Ymer 1932, s. 344. Symtomatologien (för hösnuva) varierar betydligt hos olika patienter. Bergstrand SvLäkS 393 (cit. fr. 1955).
Spalt S 15571 band 33, 2000