syro- | SAOB

Publicerad 2000

SYRO- sy1ro- l. -ω-.

Etymologi

[jfr t., eng., fr. syro-; ssgsform till gr. σύρος (se SYRIER)]

ss. förled i ssgr för att beteckna att ngn l. ngt kommer från l. härstammar från Syrien l. att ngt tillhör l. har avseende på l. är utmärkande för Syrien.

Ssgr: SYRO-ARABISK, adj. [jfr eng. syro-arabian, fr. syro-arabe] syrisk o. arabisk. Befolkningen i Asien och Europa: 1:o Syro-Arabiska racen (osv.). Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 58. —

-FENICISK, adj. syrisk o. fenicisk. En grekisk kvinna av syrofenicisk härkomst. Mark. 7: 26 (Bib. 1917; NT 1981: syrisk-fenikisk). —

-KALDEISK, adj. [jfr t. syrochaldäisch, eng. syro-chaldaic, fr. syro-chaldaïque] syrisk o. kaldeisk. SAOL (1900). —

-LOG. [jfr t. syrologe; senare leden är -LOG I 2] syriolog. Frey 1850, s. 48. KyrkohÅ 1940, s. 278. —

-PALESTINSK. syrisk o. palestinsk. Den tolkning av Jesu fullkomlighetsord som var rådande i den syropalestinska urkyrkan. SvTeolKv. 1933, s. 125.

Spalt S 15740 band 33, 2000

Webbansvarig