Publicerad 2001   Lämna synpunkter
-SÅGA ~såga, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(-soga c. 1730 (: källsogor, pl.)—c. 1749 (: käll-soga). -såga c. 1730 (: wattusåga)—c. 1870 (: Vattensåga))
Etymologi
[till det svaga rotstadiet av SUGA, v. (jfr SÅG, sbst.4)]
såg (se SÅG, sbst.4 2); i ssgrna KÄLL-, STRÖM-, VATTEN-, VATTU-SÅGA.

 

Spalt S 15903 band 33, 2001

Webbansvarig