| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
SÄNKNING säŋk3niŋ2, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -ar.
om handlingen l. verksamheten att sänka ngt l. ngn l. förhållandet att ngt osv. sänks; äv. motsv. verbets reflexiva anv.: förhållandet att ngt sänker sig l. blir lägre o. d.; äv. konkret, om resultatet av sådan handling osv. — särsk.
1) motsv. SÄNKA, v.1 I 1, 1 a; förr äv. motsv. I 1 d: försänkning (se d. o. 1). Oss behager och, att I beflithe eder at låta sänckie thed diup emillan Vaxöön och Trenöön, och at then sänkning motte gå fluxt för sigh. G1R 23: 156 (1552). Under ljusare nätter sänkas garnen (vid sättgarnsfiske) djupare. Sänkningen vexlar mellan 1 och 14 meter, vanligen från 2 till 9 meter. SkrGbgJub. 19: 90 (cit. fr. 1888). Tanken på kollision, sänkning, kamp mot döden i det skummande vinterhavet .. började darrande arbeta sig upp i medvetandet. BygdFolk 1: 293 (1927).
2) motsv. SÄNKA, v.1 I 2: dels om handlingen att få ngt att sjunka från en högre till en lägre punkt, dels om handlingen att flytta l. sätta l. fira ned ngt (i ngt) (särsk. i fråga om kista vid begravning), dels om handlingen att få ngt att intaga en lägre ställning l. placera ngt på en lägre nivå o. d.; särsk. motsv. SÄNKA, v.1 I 2 c, om solens l. månens bana på himlavalvet. Vid dessa fjällresor, där solen, mera med sin sänkning än verkeliga nedergång, bebådade nattens ankomst. Ödmann ÅmVetA 1785, s. 9. Om i ett af kilformiga stenar bestående hvalf .. hvilket är behörigt understödt vid vederlagen, en märklig sänkning uppstår, så öppna sig fogarne i närheten af vederlaget. Rothstein Byggn. 301 (1857). Att projektilens sänkning under utgångsrigtningen sker efter samma lag som vid fritt fall och således är proportionel med den använda tidens qvadrat. Holmberg Artill. 1: 7 (1881). Vid sänkningen spelades stilla orgelmusik. ÖgCorr. 25 ⁄ 4 1966, s. 10. — jfr SOL-SÄNKNING.
3) motsv. SÄNKA, v.1 I 3, 3 b. Benet sjunker under sänkningen. Ling Regl. 74 (1836). (Han) hälsade på de adliga gästerna med en handtryckning. Kyrkoherden och hans fru hugnades med en sänkning af ögonlocken. Engström 2Bok 76 (1909). Denna bromsning (av spöet vid fiske) måste .. omedelbart följas av en sänkning på handloven. Hammarström Sportfiske 119 (1925). — jfr ARM-, NEDÅT-SÄNKNING.
4) motsv. SÄNKA, v.1 I 4 a, II 4, om förhållandet att ytnivån hos en vätska minskas; äv. (motsv. I 4 b) i fråga om temperatur, särsk. bildl. Den under flera år pågående sänkningen af Hjelmaren och Qvismaren .. är det största vattenaftappningsarbete som någonsin i vårt land företagits. LAHT 1890, s. 6. Tidvatten eller ebb och flod kallar man de havsytans periodiska sänkningar och höjningar, som framkallas av månens och i mindre grad solens attraktiva inverkan på vattenpartiklarna. Flodström Naturförh. 182 (1918). (Polismästarens) närvaro .. föranledde en sänkning i den sällskapliga temperaturen. Hellström Malmros 78 (1931). — jfr SJÖ-SÄNKNING. — särsk. om nivåskillnaden mellan övre o. lägre vattennivå i sluss. (Agardh o.) Ljungberg 4: 359 (1863). Höjdskillnaden mellan vattenytorna ofvan och nedan slussen kallas slussens sänkning. 2NF 25: 1477 (1917). jfr SLUSS-SÄNKNING.
5) bergv. motsv. SÄNKA, v.1 I 5 a, om handlingen l. verksamheten att bedriva gruvbrytning på djupet, upptagning av vertikalt gruvschakt; särsk. i uttr. stå under sänkning, vara föremål för brytning på djupet; äv. konkret, om mindre, nedåtgående schakt, sänkschakt. 1694 anlades en Sänkning längst in på Tråssen uti neder Fält-orten (i Sala gruva), som kallas Wrangels Sänkning. HC11H 12: 18 (1697). Det hafwer N. N. at antyda Grufweägarne .. det ingen förändring af namnen å grufvor, schackt, sänkningar, stollar och arbetsorter, hädanefter utan med Bergmästarens wetenskap och bifall ske måtte. Bergv. 2: 576 (1751). Sänkning kallas .. det bergsarbete, som börjas och drifves endast på djupet under dag, eller neder uti någon grufva, och som ej är djupare än at upfordringen därutur kan låta sig göra med enkel haspel och handvinds-lina. Rinman 2: 948 (1789). Sänkning .. (dvs.) sprängning i riktning nedåt i en gruvas botten; (även konkret om resultatet av en sådan sprängning) fördjupning i gruvbottnen (av mindre dimensioner än gruvan för övrigt), litet schakt. Holmkvist BergslGruvspr. (1941). Uppfordringsschakten vid Stora Kopparberget stodo under sänkning mycket länge. Med den enkla teknik som begagnades .. behövde man 1—2 månader per sänkt famn. Lindroth Gruvbrytn. 1: 253 (1955). — jfr SCHAKT-SÄNKNING.
6) motsv. SÄNKA, v.1 I 6, II 5, om förhållandet att ngt sjunker l. blir lägre; äv. konkret(are), om ngt som är nedsjunket l. nedsänkt: lutning l. nedsänkning l. fördjupning (särsk. om terrängförhållanden, dels: sluttning, dels: sänka l. dalgång l. svacka l. grop o. d., äv. dels: landsänkning, dels: gravsänka). Rålamb 8: 74 (1691). På den motsatta sidan hade .. 9. brigaden grupperat sig strax norr om Åselby, där den i en sänkning i marken stod fullkomligt dold. KrigVAT 1897, s. 509. Huvudresultatet se vi i en sänkning med betydande språnghöjd av de mellanliggande områdena med sedimentär berggrund. SvGeogrÅb. 1934, s. 7. I öster drog Malmövägens lövträdsallé fram i långsamma, vågiga rörelser över höjningarna och sänkningarna i terrängen. Ruin SjunknH 251 (1956). TNCPubl. 86: 131 (1988).
7) motsv. SÄNKA, v.1 I 7, II 6, om handlingen att sänka l. dämpa l. avkorta ngt l. låta ngt sjunka l. minska(s) l. förhållandet att ngt sänkes l. dämpas osv. — särsk.
a) motsv. SÄNKA, v.1 I 7, 7 a, II 6 a, om tryckstyrka hos språkljud l. (ton)höjd hos not l. musikstycke l. ton l. röstläge o. d. Så är .. (samernas) sång eller joikande til ljudet och sänkningarna ej olik den, som Rabbinerna än i dag bruka i sina Synagogor. Högström Lapm. 50 (1747). Genom röstlägets höjning och sänkning afspeglas känslolifvets färg och skiftningarna af densamma. Bergqvist Fråg. 94 (1898). Ett rent intervall blifver förminskadt .. antingen genom den öfre tonens sänkning eller den nedre tonens höjning. Bergenson Mus. 84 (1903). Östergren (1953). — jfr RÖST-SÄNKNING.
b) motsv. SÄNKA, v.1 I 7 b, b α, II 6 a, i fråga om styrka l. grad l. värde l. pris l. intensitet o. d. En icke obetydlig sänkning i Lapp-skatten .. en sak som möjligen skulle kunna anföras såsom bevis på minskad förmögenhet hos Lapparne, men i sjelfva verket blott betecknar en mildare behandling af dem. Düben Lappl. 425 (1873). En för kraftig dos insulin orsakar .. en sänkning i blodets sockerhalt under det normala värdet. Thunberg Livsförrättn. 283 (1925). Tvålpartiklarna i en lösning ha en tendens att anrika sig i lösningens yta (under sänkning av dess ytspänning), varpå förmågan att bilda skum beror. Smith OrgKemi 113 (1938). Med förkortning av arbetsdagen får icke följa någon sänkning av dagsinkomsten. Wigforss Minn. 2: 121 (1951). — jfr LÖNE-, PORTO-, PRIS-, REALLÖNE-, RÄNTE-, SKATTE-SÄNKNING.
c) motsv. SÄNKA, v.1 I 7 c, c α, II 6 b, i fråga om kulturell l. intellektuell l. moralisk nivå l. betygsstandard l. kunskapsnivå o. d. Från denna sänkning återkommer Milton till sin vanliga höghet i hela den efterföljande Dialogen. JGOxenstierna 4: 384 (1815). Utan att de lagar, som regelbinda vårt språk i just dess egenskap av ett kulturspråk, bringas till medvetande för oss, löpa vi fara att i vår mån bidraga till sänkning av vårt språks kulturnivå. Danell SvSpr. 1 (1927). Bäst hade betygen från Önneköpings och Boganäs’ realskolor stått sig, dock med en rätt genomgående sänkning av den allmänna nivån. Swensson Willén 200 (1937). — jfr STANDARD-SÄNKNING.
a) motsv. SÄNKA, v.1 II 6 e; förr särsk. konkret(are): varbildning, sänkningsabscess; numera bl. ss. förled i ssgn SÄNKNINGS-ABSCESS. Hygiea 1841, s. 76. Finnas sänkningar eller ansamling av var i sårets omgivning, måste såret debrideras i denna riktning och abscesser öppnas. LbKir. 1: 498 (1920).
(1, 2, 6) -ARBETE~020. arbete som består i att sänka ngt. Under sista delen af sänkningsarbetet, kunde dykarne ej vara nere mera än en half à en timme i sänder. JernkA 1893, s. 184. Sjöytan .. torde .. genom senare tiders sänkningsarbeten ha betydligt reducerats. 2NF 30: 735 (1920). —
(6) -BÄCKEN. (i fackspr.) bäcken som bildats vid sänkning. Sänkningsbäckena hade .. blifvit bräddfyllda med slam och andra aflagringsprodukter. SvRike I. 1: 52 (1899). Mellan Maritza och Struma ligger det vidsträckta Rodope-systemet (av berg), som genom Filippopels fruktbara sänkningsbäcken skiljes från Balkan och som genomflytes af Karasu. 2NF 7: 1077 (1907). —
(4 slutet) -DJUP. (numera bl. mera tillf.) i sluss, om det djup till vilket vattnet sjunker vid nedslussning, sänkhöjd. SFS 1838, nr 3, s. 1. Det hittills varande sänkningsdjupet i våra kanaler omkring 3 mtr har skett dels för att undvika alltför stort tryck på portarna och dels för att lättare kunna vinna nödig stabilitet och täthet för slussmurarne. SD(L) 23 ⁄ 1 1901, s. 3. —
(6) -EPOK. (numera bl. tillf.) epok då landsänkning sker. Vid slutet av den baltiska insjötiden kom eken till södra Sverige, och under den därpå följande postglaciala sänkningsepoken blev detta trädslag skogbildare. Ramsay GeolGr. 451 (1909). —
(6) -FÄLT. geol. jfr -område. SvRike I. 1: 25 (1899). Ett sjunket område, som är omgivet av förkastningsbranter, kallas förkastningssänka, gravsänka eller sänkningsfält. Furuskog VLand 83 (1943). —
(1, 2, 4) -FÖRETAG~002. om verksamheten att sänka ngt. 1NJA 1874, s. 48. Åren 1913—1917 hölls laga syneförrättning rörande Virestadssjöarnas sänkningsföretag av dåvarande .. lantbruksingenjör. Motion i 2 kam. 1933, nr 106, s. 11. —
(4) -GRÄNS. (i fackspr.) om den undre gräns till vilken vattenståndet får sänkas i en sjö l. ett vattendrag l. vattenmagasin. 2SvUppslB (1953). —
(5) -LAVE. (förr) vid tillmakning: lave (se d. o. 3) för upptagande av sänkning. Rinman 2: 1004 (1789). Då lafvarna endast voro afsedda för bränning af orter, kallades de driflafvar, men sänkningslafvar då med dem åsyftades sänkning. 2UB 5: 18 (1902). —
(6) -OMRÅDE~020. geol. landområde uppkommet gm förkastning (se förkasta 7); jfr grav-sänka. Nathorst JordH 290 (1890). Sänkningsområdena — Söderslätt, Kristianstadsslätten, slätterna i Östergötland och Västergötland, Mälardalen o. s. v. — hör också till våra bördigaste och tätast befolkade odlingsbygder. Selander LevLandsk. 19 (1955). —
(6) -PERIOD. (i fackspr.) period då sänkning(ar) bilda(t)s. Vi skola se .. huru under .. landperioder vittring, rinnande vatten och andra geologiska verktyg arbetat på att bortföra de .. under sänkningsperioderna aflagrade bergarterna. SvRike I. 1: 13 (1899). Mot slutet av trias- och början av juratiden inträdde en sänkningsperiod, antagligen i förening med ett fuktigare klimat. Flodström Naturförh. 81 (1918). —
(1) -REAKTION. med. sänka (se sänka, sbst.2). Hygiea 1926, s. 723. Sänkningsreaktion .. (dvs.) ett prov på de röda blodkropparnas sjunk- el. sänkningshastighet i en stillastående vätskepelare. Lindskog o. Zetterberg (1981). —
(7 a) -STAVELSE. (i fackspr.) stavelse som utgör sänkning. Aurén Akc. 26 (1880). Hexametrar med enligt klassiska regler vanställande hiatus och positionslängd i ”daktylens” sänkningsstavelser bli ju regelrätta ”spondeer” genom behörig säkerligen också avsedd elision. 3Saml. 30: 24 (1949). —
(7 a) -TECKEN. mus. i notskrift: förtecken bestående av ett b (b) l. dubbel-b (½) (i sht förr kallat dubbelt sänkningstecken) framför en not angivande att tonen skall sänkas ett halvt resp. helt tonsteg; motsatt: höjningstecken. Mecklin BegTonk. 17 (1802: dubbla höjnings och sänkningstecken).
Spalt S 16270 band 33, 2002