Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÄRV sær4v, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SARV sar4v, sbst.3, r. l. f. l. m. (?); best. -en; pl. -ar; förr äv. SÄRVA, r. l. f.; anträffat bl. i sg. obest.
Ordformer
(sarv 1926 (fr. Östergötl.). serf c. 1870—1885. serfva 1792 (: Vatnserfva). särv (-f) 1885 osv. särva 1913. sörf c. 1870)
Etymologi
[sv. dial. sarv(e), särv, ss. senare ssgsled uppkommet ur ARV, sbst.4, resp. ARVE, sbst.2, ss. växtnamn gm felaktig upplösning av ssg med förled på -s, t. ex. VASS-ARV(E); jfr NARV, sbst.2]
bot. om vattenväxter; särsk. (o. numera bl.) om sådan växt av släktet Ceratophyllum Lin. (i pl. äv. om släktet C. Lin.) o. det till hårsärvväxterna hörande Zannichellia Lin.; förr äv. (i sht ss. senare led i ssgr) dels om växt av släktena Najas Lin., Stellaria Lin. o. Elatine Lin., dels om släktet E. Lin. Fries Ordb. 108 (c. 1870). Lilja SkånFl. 264 (1870; om E. Lin.). Våtarv (Stellaria media Cy.) .. Sarv. Bolin Åkerogräs. 138 (1926; fr. Östergötl.). Särvar, Ceratophyllum, släkte särvväxter med två arter vattenlevande växter. NE (1995). Också arterna i släktet Zannichellia .. kallas särvar. Därs. — jfr HORN-, HÅR-, LONKE-, NATE-, PEPPAR-, SKAFT-, SMÅ-, STOR-SÄRV m. fl.
Ssg: SÄRV-, förr äv. SÄRVE-VÄXT. växt av familjerna Ceratophyllaceae o. Zannichelliaceae, förr äv. av Elatinaceae o. Najadaceae.; i pl. (bot.) äv. om familjen C., förr äv. om familjerna E. o. N. Lyttkens Växtn. 559 (1908; om familjen E.). Därs. 1389 (1913; om familjen N.). NE (1995; om familjen C.).

 

Spalt S 16312 band 33, 2002

Webbansvarig