Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TENORIST ten1oris4 t l. -ω-, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. tenorist, eng. tenorist; av ä. fr. ténoriste l. it. tenorista; till TENOR]
1) (numera föga br.) man som sjunger tenorstämma (se d. o. 2); äv. om tenorsångare. SvTMusF 1924, s. 97 (1653). Rubini, en tenorsångare, som .. upphöjde sig till Italiens första och berömdaste Tenorist. Nicander Minn. 1: 289 (1831). Norlind AMusH 604 (1921).
2) mus. tenorsaxofonist. Goda improvisationer av trombonisten och tenoristen. Orkesterjourn. 1934, nr 9, s. 12. En tenorist som spelar på traditionen från 30-talet som om Charlie Parker och be-bopen aldrig funnits. SvD 23 ⁄ 12 1978, s. 9.

 

Spalt T 818 band 34, 2004

Webbansvarig