Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TIBAST ti4bast l. tibas4t, r. l. m. (Rothof 239 (1762) osv.) ((†) n. Broocman Hush. 3: 18 (1736), Modin GTåsjö 37 (1916)); best. -en (ss. n. -et); förr äv. TIBASTA, r. l. f.; best. -an.
om den till familjen Thymelaeaceae hörande (odlade) busken Daphne mezereum Lin. (som har giftiga bär o. i sht förr använts ss. medicinalväxt) (jfr KÄLLARHALS, PEPPARBUSKE 2, PURGERLAGERBÄR, SEJDELBAST, TIVED); äv. allmännare, dels om släktet, särsk. i ssgr, dels om familjen Thymelaeaceae, i ssgn TIBAST-VÄXT. (I en pung) war en hop saaker, som sådane trolpackor pläga med omgåss och bruka. Nemligen segerhufua, tydebast, ormenacka (osv.). SödertäljeDomb. 2: 4 (1639). Tag hufwudet af en .. otidigt född Kalf, brän thet til pulfwer, lägg ther til salt och grant skurit tibost, och gif Koen något ther af när hon tagit sig tiur, samt ock en liten tid förr än hon skal Kalfwa, så kastar hon icke. Broocman Hush. 3: 18 (1736). Tibast. Fins i ängslundar .. Brukas i wattusot, kräftan och i räfkakor. Förgiftig. Aken MedApothVäxt. 14 (1764). För att meddela brännvinet skarp smak användes spansk peppar, paradisfrön, till och med tidbast. Almström KemTekn. 2: 185 (1845). Tidbast .. är ibland de första om våren med sina sköna karmosinröda blommor .. tätt (sittande) på den bara qvisten. Pontén Fl. 25 (1847). I min hemtrakt trodde man, att om en buske tibast gick ut, det betydde dödsfall i gården. Nilsson FolklFest. 31 (1915). — jfr ROSEN-TIBAST.
-BUSKE. om (individ av) växten tibast. Liljeblad Fl. 138 (1792). (Hon kom) med en tibastbuske som hon själv grävt upp till den nya trädgården. Wägner Sval. 174 (1929). —
-BÄR. bär på l. från tibast. Förteckning öfver giftiga ämnen .. Källarhalsbär (= tibastbär.). SFS 1906, nr 114, s. 13. —
-SALVA. (förr) salva av tibastextrakt. Tibastsalwa .. Tag Gult vax ett halft uns .. Skiradt ister fyra och ett halft uns. Berlin Farm. 2: 749 (1851). —
Spalt T 975 band 34, 2004