| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLFLYKT til3~flyk2t, r. l. f. (G1R 1: 232 (1524) osv.) ((†) n. VDAkt. 1679, nr 132, Linné Gothl. 259 (1745)); best. -en; pl. (i bet. 2) -er.
1) flykt l. flyende (till ngn l. ngt för att få skydd l. hjälp vid fara l. hot o. d.); särsk. i uttr. ta sin tillflykt, förr äv. ta tillflykt l. tillflykten ngnstädes (hän), för att få skydd osv. taga till flykten l. bege sig på flykt ngnstädes (hän); äv. (o. numera bl.) med inbegrepp av att den som beger sig på flykt når en fristad ngnstädes (särsk. med adverbial angivande befintlighet); äv. i bildl. anv., i fråga om att vända sig till l. anlita ngn för att få hjälp i ett trångmål l. en svårighet (i sht förr med bestämning inledd av om, betecknande det varmed man behöver hjälp); äv. dels: förlita sig på l. (börja) hålla sig till ngn l. ngt (för att få frid l. tröst o. d.), dels: använda l. anlita ngn l. ngt l. ta l. gripa till ngt. Tvingies fördenskuld att taga min tilflycht härom (dvs. om en skuldfordran) till E(rs) Ex(cellens). OxBr. 8: 191 (1647). Froszan är .. ibland ganska halsstarrig .. om man icke tager sin tilflycht til then wälsignade Kin-kina Barken. Lindestolpe Fross. 34 (1717). De vise förmås af Medon, Apollos öfverprest, att taga tillflygt i dennes tempel. SvLittFT 1837, sp. 393. Tillflykt .. (dvs.) Flyende .. för att undgå något hotande ondt. Dalin (1854). Han tog nu sin tillflykt hos en expert i .. själsanalysen. Hallström Händ. 316 (1927). Då den helige Martin märkte, att folket ville göra honom till biskop, sprang han och gömde sig men råkade ta sin tillflykt till en gåsstia. FoF 1944, s. 147.
2) skydd l. beskydd; äv. om (person som erbjuder) fristad (se d. o. 3 slutet) l. tillflyktsort o. d.; särsk. i förb. med söka (äv. med kvardröjande bet. av befintlighet (se 1)) l. finna l. ha. G1R 1: 34 (1522). Apiarius .. bleff .. bannlyst, för hwilken Saak skull han flydde til then Romerske Påfwen .. Sozimum, som war alla skalkars och Bofwars trygge Tilflycht. Schroderus Os. 1: 658 (1635). (Kungen erbjöd) Heidrek att han thär i landet skulle hafwa frij tillflykt och säkerhet. Verelius Herv. 108 (1672). Jag finner ock at I giort en ädelmodig giärning, i det I lemnat dem en tilflycht uti edert nya Rike. Ehrenadler Tel. 546 (1723). Det ofantliga antalet .. av de djur, som framjagas ur sina tillflygter. AJourn. 1813, nr 107, s. 2. (Man) hade .. varit orolig för oss och telegraferat till alla hamnar, där man kunde tro, att vi sökt tillflykt. De Geer Minn. 1: 261 (1892). Hon finner en tillflykt hos sin mormor men också dit når förtrycket. DN 16 ⁄ 9 1994, s. 28. — jfr SOMMAR-TILLFLYKT. — särsk.
a) i mer l. mindre bildl. anv. Tu (dvs. Gud) äst mijn tilflygt ath tu doch wille beskerma mich for ångest. OPetri 2: 420 (1531). Håppet är min tilflykt. Schultze Ordb. 1201 (c. 1755). Då fann den förföljda Skaldkonsten en tillflykt på det republikanska Island, der den länge odlades och värderades. Broocman SvSpr. 76 (1810). Museibesöken .. var mina enda, mycket behagliga tillflykter undan verkligheten och vardagen. Krukovskaja RyDag. 111 (1938).
b) (†) om ngt som innebär ekonomisk(t) trygghet l. skydd l. (möjligheter till) försörjning. Att min fattighe hustru och barnn skola .. (på min fädernesgård) hafva sin tilflycht, när Gudh kallar migh. OxBr. 12: 22 (1615). En dräng har här så många tillflykter: Sillfisket vid Göteborg m. m. står honom öppet. HallFmÅ 1:18 (1796). Hans tillflykt blef att gifva musiklektioner. Landsm. VII. 1: 33 (1888).
Spalt T 1221 band 34, 2004