| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLGÖRA til3~jœ2ra, v. -gör, -gjorde, -gjort, -gjord (se för övr. GÖRA, v.1). vbalsbst. -ANDE, -ING (i ssgn TILLGÖRINGS-BÅL), -NING (†, Westring SvLafv. I. 1: X (1805), LfF 1876, s. 255). (förr äv. skrivet ss. två ord)
1) (numera föga br.) uträtta l. åtgärda l. åstadkomma (ngt), åtgöra; bidra till (ngt); förr äv. med obj. ersatt av prep.-förb. inledd av (pleonastiskt) till; jfr GÖRA TILL 3. G1R 1: 260 (1524). Wij tiigh offtha tiilscriffuedt haffua Ath thu schulle forskickath oss hiit wp waar rosthningh Forwndhrar oss ath thu en nw ther inthit tiilgiordt haffuer. G1R 2: 239 (1525). Tingzretten fandt detta ährande sortera under Venerandj Consistorij åthgiörande, innan något wijdare i saken tillgiöras kan. VDAkt. 1693, nr 451. Til Navigationens befordran hafwa .. mycket tilgjordt the efter möjeligheten här i Riket anstälde och inrättade Skeps-Byggerier. HC11H 4: 12 (1697). Får jag anhålla att få .. underrättelse om hvad som för Bibelspridningen blifvit tillgjordt inom Stiftet. Tegnér Brev 3: 149 (1824). Räikkönen SvinhufvUpplev. 281 (1935). — särsk. ss. vbalsbst. -ande: åtgärd, åtgörande; förehavande. Stiernhielm Fateb. E 3 b (1643). De gamla kyrkorna raserades. Detta tillgörande kan liksom mycket annat leda till skiljaktiga betraktelser. Brunius Resa 1838 327 (1839). Landet eger .. ett Hushållningssällskap i Uleåborgs län, om hwars tillgöranden wi dock äro fullkomligt okunnige. Saima 1845, nr 19, s. 2. (Hundarna hade) redan fått sin frukost utan husbondens eller hushållerskans tillgörande. Blanche Tafl. 3: 135 (1857). Östergren (1957; angivet ss. ålderdomligt l. finlandssvenskt).
2) (†) tillverka l. skapa l. bereda l. bearbeta l. förfärdiga (ngt); jfr GÖRA TILL 1. Mijn been woro tich icke fördold tå iach hemliga giord war, tå iach tilgiord war nidhre j iordenne. Psalt. 139: 15 (öv. 1536; Bib. 1917: bildades). Then Kopper som här vthi Rijket efter Gudz wälsignelse faller, och blifwer tilgiord, warder mykit wahnwördet. Stiernman Com. 1: 504 (1606). När Föret slår vp, och man kan intet mehr köra, tå hålt Räkenskap med titt Folck hwad Redskap om Winteren är tilgiordh, och antekna thet på ett särdeles Register. IErici Colerus 1: 31 (c. 1645). The trätodryga .. Hwilke äro af satan så tilgiorde, at tå the sleppa then ena, taga the wid then andra. Swedberg SabbRo 1154 (1691, 1712). SyneRätten besåg detta Torpställe, och fant det ligga wid ändan af en nyligen tillgjord Hage. VDAkt. 1790, nr 385. Casseras swansskrufwen, då pipan och gewärets öfriga delar finnas antagliga, tillgöres ny. SFS 1830, s. 849.
3) (†) tillsluta (ngt); jfr GÖRA TILL 2. Han böriade gasa om sigh / In på then lösa Sanden / Och när han ingen månde see / Holet han wäl til giorde. Forsius Fosz 193 (1621).
4) [möjl. specialanv. av 2] (†) ss. vbalsbst. -ning, i sht i fråga om lavar: maceration (se d. o. 2 b); äv. konkret, om vätska där maceration sker. Westring SvLafv. I. 1: X (1805). Tillgörning kallas det, då kallt vatten påhälles lafwen i täppt eller öppet kärl till några tum öfwer lafwen och den sedan sättes på kallt eller varmt ställe, då tillgörningen benämnes kall eller warm. LfF 1876, s. 255.
Spalt T 1267 band 34, 2004