| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
1) till II 2: anspela på (ngt)? (Lat.) Alludo .. (sv.) Tilstemma, tillämpa, tillijkna, tyda til något. Linc. D 3 b (1640).
2) till II 5: rösta för l. förorda att (ngn) kommer i åtnjutande av (ngt). Hermelin BrBarck 147 (1708).
3) till II 10, 11 b: ljuda samstämmigt? (Lat.) Assono .. (sv.) Igenliuda. Eller: Tilstämma, tilliuda. Linc. G 5 b (1640).
4) till II 13 a: instämma i (ngt); äv. dels abs., dels med obj. ersatt av prep.-förb. inledd av (pleonastiskt) till (särsk. med rektion bestående av pronominellt där o. i förb. med adverbet in). UrkFinlÖ II. 1: 85 (c. 1595). David tilstämmer. Isogæus Segersk. 1173 (c. 1700). Så att många .. måste tillstämma där till in. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 247 (1701). —
(II 8 b β) -STÄMMA, v.2 (†) särsk. i p. pf.: bestämd, fastställd. Att hans k. ma:tis fulmijndoga legatio kom ecke fram på tilstämd tijdt och terminn. G1R 5: 134 (1528). —
-STÄMPLA, -ing. (†)
1) till II 5: gm stämplande förskaffa l. tillskynda (ngn ngt); jfr stämpla till sig. At han tilstämplade hans Fader St. Erick en ynckeligh Afgång. Sylvius EOlai 141 (1678). Calonius 3: 341 (1794).
2) till II 8 b β: gm stämplande åstadkomma l. åvägabringa (ngt); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om stämplingar (se stämpla, v.2 1 c). DA 1771, nr 11, s. 2. Det någon tilstämpling eller plan warit anlagd. TörngrenMål. 352 (1802).
Spalt T 1390 band 34, 2004