| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLÅTA til3~lå2ta, v. -er, -lät, -låtit, -låten (se för övr. LÅTA). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.); -ARE (se avledn.).
1) (†) i fråga om att ngt l. ngn (i konkret l. abstr. bemärkelse) förs l. tillåts (i bet. 3) förflytta sig ngnstädes hän.
a) föra l. forsla l. överlämna (ngt till ngt l. ngn), tillföra. Om Kättelen som Krijgsfolcket borttogh j Oonstompta, then Anders j Bärga på sijne och tree andras wegne till lägrett tillåthett hade. BjörkekDomb. 11 ⁄ 6 (1599). Ekblad 358 (1764).
b) ställa (ngt l. ngn) till (ngns) förfogande; tilldela; upplåta åt; äv. dels med det indir. obj. ersatt av prep.-förb., särsk. inledd av åt, dels med bara ett obj.: upplåta (ngt), bidra med, äv. övergående i bet.: släppa till, avstå från; jfr EFTERLÅTA 2 d, TILL-STÄDJA 1. Tillathe nogre Skiip tiil .. folcks offuerforning. G1R 10: 36 (1535). (Om någon) Adelsman sielff skall hålla eller thillåtha sin gård åt krögaren, så (osv.). RARP 4: 601 (1651). Få Bergsmännen .. (ett) kolhusrum .. så tillåter och Petter Swensson twå à tre alnar af sin wret. NoraskogArk. 4: 247 (1743). Konungen .. tillät Riksens Råd et eget mynthus i Wadstena. Dalin Hist. III. 1: 97 (1761). Den år 1793 .. på Extra Stat tillåtne Kammarskrifware med 133 R(iks)d(ale)rs Lön. CivInstr. 226 (1799).
c) ge l. lämna (ngn l. ngt) tillträde, släppa fram l. in; särsk. i uttr. tillåta ngn till ngt; stundom svårt att skilja från 3. Han skal .. ingaledes tilllåtas till kyrkones tiänster. KyrkohÅ 1931, s. 216 (c. 1540). De tilleetz intet .. till eden för deres fåkunnigheet och oförstandh i saken. BtÅboH I. 6: 193 (1634). Til aflösning och Herrans Nattward skal ingen tillåtas, som någon offentelig Last bedrifwit. Kyrkol. 8: 3 (1686). The Skattehemman, som igenom klyfning och flere Åboers tillåtande warda utwidgade och mera upodlade. LandtmFörordn. 157 (1765). Ransakom .. wåra hjertan. Undersökom, om de äro detta hälleberg, som inga rötter tillåter. Ödmann PredUtk. 46 (1812).
d) bevilja (ngn ngt), tilldela, tillerkänna; äv. övergående i bet.: lova, försäkra (se d. o. 8); särsk. med avs. på rättighet l. förmån l. titel (se TITEL, sbst.1 4) o. d.; äv. utan indir. obj.; stundom svårt att skilja från 3; jfr EFTERLÅTA 2 c, MEDGIVA 5, TILL-STÄDJA 1. Medh thetta myth breff vnner, tiillather, samtiiker och fulbordher (jag) alle theris Stadz ffriihether och preuilegia. G1R 1: 6 (1521). Den Brandeburgiske (gesanten) .. holler ahn om neutraliteten, huilken honom fuller blifuer tillåten. HSH 5: 82 (1641). (Jag) begärar .. ödmiukeligen, att honom måtte tillåtas een lägenhet uthi Götha rijkes hofrett. OxBr. 12: 488 (1646). De många förmåner som blefvo mig uti .. Ost-Indiska Compagniets tjenst tillåtne. Brelin Resa 1 (1758). Att ingen examen kunde honom för det närvarande tillåtas. Atterbom Minnest. 2: 223 (1855).
2) (†) stänga (ngt), tillsluta (se d. o. 2); äv. refl. Döranar .. hadhe twå wingar the man vp och til lät. Hes. 41: 24 (Bib. 1541); möjl. ej ssg. Sedan han tillåtit hohlet. Bliberg Acerra 67 (1737). Luft-ådran (är) försedd med ett Låck, som öpnar och tillåter sig efter lägenheten. Bliberg Acerra 454 (1737). Spjällets tillåtande. Lund SvarVetA 36 (1774).
3) [utvecklat ur 1 c, d] ge (ngn) lov l. tillstånd till (ngt); äv. utan indir. personobj.: tåla l. tolerera l. godkänna (ngt), inte hindra l. förbjuda (i sht förr äv.: låta (ske o. d.) (jfr LÅTA I 16, 17)); särsk. dels med inf.-förb. l. vbalsbst. l. annat sbst. betecknande handling l. verksamhet o. d., dels (utan personobj.) med att-sats; jfr 1 c, d o. BESTÅ II 5, BEVILJA 8, EFTERLÅTA 2 a, FÖR-UNNA, LÅTA I 5, 12, MEDGIVA 6, TILL-GIVA 5, TILL-STÅ 5 b, TILL-STÄDJA 2, TILLSTÄNDIGA 2. Allt sägs vara tillåtet i krig och kärlek. Rökning är tillåten endast på anvisad plats. Här tillåter vi inga invändningar. De tillät oss en kort paus. G1R 1: 6 (1521). Gud .. tillåter, at frome menniskior understundom råka uti hwarjehanda nöd och olägenhet. Spegel Pass. 255 (c. 1680). Hvad gräslig mängd mindre af stora Herrar i verlden, om den gode Guden icke tillåtit Hästar och Hundar födas! Kellgren (SVS) 5: 602 (1792). Folkrätten betecknar vissa förfaringssätt att skada fienden såsom tillåtna .. andra såsom otillåtna. TSjöv. 1890, Bih. s. 28. Vad säger ni, flera olika partier. Som alla tillåtas existera? Stiernstedt Ryskt 67 (1935). (Bilreparatören) stod till svars .. för tillåtande av olovlig körning. GbgP 1956, nr 154, s. 11. — jfr JAKT-, O-, POLIS-, REGLEMENTS-, SALU-TILLÅTEN. — särsk.
a) med mer l. mindre försvagad bet., i hövlighetsfraser o. d.; äv. ironiskt. Tillåt mig att gratulera. Tillåt mig (att) presentera min hustru. Om du tillåter skulle jag vilja avbryta ett ögonblick. Men tillåt mig (att) fråga, vad har det med saken att göra? Hon spelar, om uttrycket tillåts, som en hel karl. Hjältinna, hwad du såg tillåt mig at berätta. Dalin Vitt. II. 5: 35 (1742). Tillåt mig anmärka att detta är en fördom. Gogol DödSjäl. 28 (1895). Ett exempel på hans humor må det vara mig tillåtet att omtala. Wrangel HerrgHerr. 402 (1927).
b) refl.: ta sig friheten (se FRIHET 8 c β) till (ngt l. att göra ngt), våga (göra ngt), våga sig på, drista sig till; (fräckt l. otillbörligt) göra (ngt (som anses) opassande l. ngt som man (egentligen) ej har rätt att göra), understå sig. Hon tillät sig en liten avvikelse från ämnet. Jag tillåter mig (att ha) en avvikande uppfattning. Han tillät sig (många, stora) friheter (i sin konversation, i sitt uppträdande, i sina översättningar). De tillåta sig ingen ting oanständigt. Dalin Arg. 1: 17 (1754). När en s. k. bildad person tillåter sig att begagna de obildades språk, har han just genom frivilligheten häri nedstigit till pöbeln. BEMalmström 7: 399 (1845). Jag var mera road af .. (de talare) som tilläto sig personligheter, än dem, som höllo sig till sak. De Geer Minn. 1: 79 (1892). Att studietiden blef jämförelsevis lång, hade sin orsak i hans föresats och vana att icke tillåta sig hastverk. 3SAH 7: 18 (1893). Jag kan omöjligt påminna mig, att hon tillät sig en enda skalkaktig hänsyftning på mitt barnsliga svärmeri. Aronson SlumpMyndl. 233 (1922). — särsk. i fråga om personlig frihet l. förmån o. d.: unna l. kosta på sig (ngt). Han tillät sig bara tre veckors semester förra sommaren. (Han borde) hafva hetat herr inspektor; men han tillät sig aldrig att befordras ifrån den bokhållarplats, han sedan många år innehaft. Almqvist AmH 1: 232 (1840). Konsumenter med rikliga tillgångar kunna .. tillåta sig en ganska vidtgående lyx. EkonS 1: 463 (1894). Idrottsanorektikern tillåter sig ingen vila. Hon tränar varje dag för att hålla underhudsfettet under kontroll. DN 27 ⁄ 10 1992, s. A5.
α) i fråga om bakomliggande mänsklig viljeyttring o. d. Religionen, moralen, sedvänjorna tillåter inte sådant. Tidsplanen tillåter inte någon satsning på kvaliteten. Suerigis Lagh, the ther icke tillåta at (osv.). OPetri 4: 306 (c. 1540). Stats-klokheten hade wäl ej tillåtit krigs-härar nära intil Rom. Dalin Montesquieu 87 (1755). Det är .. intressant att se hur nu efter 25–30 år kritiken tillåter allmänheten att beundra Verdi och hur hans anseende dagligen stiger. Bonde Sant 81 (1934).
β) i annan anv., i fråga om abstr. l. konkret företeelse l. omständighet o. d.; jfr EFTERLÅTA 2 b, MEDGIVA 6 slutet. Vi gör en utflykt i morgon, om vädret tillåter. Hennes hälsa tillåter inte att hon fortsätter röka. Utrymmet, tiden tillåter inte någon detaljerad beskrivning. Vår ekonomi tillåter inte sådana utsvävningar. Om ödet tillåter. Berchelt PestOrs. C 4 a (1589). Fordna tidens mörker tilllåter okunnighet i många mål, som intet bör ursäktas wid andra omständigheter. Lagerbring 1Hist. 1: Dedik. (1769). Det skulle vara det skönaste yrke i världen om det tilläte en att äta hvarje dag. Söderberg France Nov. 102 (1897). Bandhunden rusade åstad, så långt som länken tillät. Lagerlöf Holg. 2: 178 (1907). En villebrådsstam som tillåter en avsevärd beskattning utan att minska. Petre KonstJakt 5 (1935).
d) i p. pf. med huvudord angivande handel som får bedrivas l. (handels)vara o. d. som får importeras l. exporteras o. d.; förr äv. [jfr motsv. anv. av p. pr. i bl. a. säljande varor, se SÄLJA, v. 4 h] i p. pr. med pass. bet. At den projecterade förordningen om en slik tillåtande minuthandel för de främmande ej blef utgifven. 2RA 1: 154 (1720). Tillåten införsel. Jungberg (1873). Krav på sänkta värdegänser för tillåten export av kulturföremål. DN 29 ⁄ 7 1993, s. A10. Irak kan inte ens sälja den tillåtna kvoten olja. DN 31 ⁄ 3 2000, s. C4.
e) i p. pf. med konkret huvudord betecknande ngt som man får använda l. tillgodogöra sig o. d.; särsk. jäg. o. fisk., särsk. dels med huvudordet tid, dels med huvudord som sammanfattande betecknar det som får jagas l. fiskas; jfr LOVLIG, adj.1 b. Fäller någon ofrälseman högdiur .. fast thet än sker i tillåten och låfgifwen tijd, han skal böta. Schmedeman Just. 266 (1647). Varken älg eller rådjur är nu tillåtet villebråd. DN 20 ⁄ 3 1994, s. A11. En fiskares rätt till en generell licens för att fiska tillåten fisk (föreslås) ändras så att licens i stället ges för visst fiske, till exempel vissa arter. DN 6 ⁄ 2 2003, s. A11. — särsk. bildl., särsk. med huvudordet villebråd betecknande ngn (l. ngt) som utsätts för otillbörlig l. anstötlig l. hänsynslös l. brottslig uppmärksamhet l. behandling o. d. I slutet av kriget var civilbefolkningen ofta tillåtet villebråd för den sovjetryska arméns soldater. I likhet med andra yngre vivörer .. drogs .. (J. H. Kellgren) till teatervärlden, eftersom skådespelerskor den gången ansågs som tillåtet villebråd. 3SAH LXII. 1: 10 (1951). Är handikappade, synskadade, barn och gamla tillåtet villebråd för hänsynslösa cyklister och mopedister? KvällsP 8 ⁄ 9 2000, s. 3.
f) i substantiverat p. pf., om det som är l. rimligtvis kan l. bör vara tillåtet, särsk. i förb. med gräns(er) (se GRÄNS 2) l. ram(ar) (jfr RAM, sbst.1 2 f β). Hartman Rossmässler Utflygter 352 (1874). Som naturforskare hade han icke de gängse begreppen om tillåtet och otillåtet. Strindberg Hafsb. 15 (1890). Nya bänkar stodo och skräpade, säkert mycket bekväma, men fula öfver det tillåtnas gräns. Palme SläktPalme 311 (1917). (De för dopning misstänkta) cyklisterna .. tillåts inte tävla igen förrän (blod)värdena sjunker ner inom ramarna för det tillåtna. DN 7 ⁄ 5 2004, s. C23.
4) (†) i p. pf.: begiven (på), hemfallen (åt); benägen l. villig (till), hågad (för). Ändogh han til fredh och enigheet war aldeles tillåten .. nödgades han (osv.). Schroderus JMCr. 210 (1620). Wijn och starcke Drycker war han så tillåten, at (osv.). Schroderus Os. 1: 4 (1635). Beda (eljest en godh Man, men alt förmyckit Widskepelser tillåten). Schroderus Os. 2: 351 (1635). Swedberg Ungd. 267 (1709).
5) (†) i p. pf.: tillgiven, (oinskränkt) hängiven l. trogen; möjl. äv. övergående i bet.: välvillig l. tolerant (mot). Ämedhan tigh welgår är .. (din vän) tigh tillaten. LPetri Sir. 6: 11 (1561). Keysar Alexander och hans moder Mammea woro the Christne tillåtne. Schroderus Os. 1: 171 (1635). Aldenstund Maria (Stuart) war aldeles then Påfweske Religionen tillåtin (så osv.). Schroderus Os. III. 2: 37 (1635).
6) (†) medge (se MEDGIVA 7 a, c) (ngt), erkänna riktigheten i (ngn utsaga l. uppfattning l. ngt sakförhållande o. d.); äv. i uttr. tillåta ngn att (osv.), ge ngn rätt i att (osv.); jfr EFTERLÅTA 2 f. Thet iagh än skulle tillåta at mögeligit wore Messo hålla vppå Suensko, så wel som Latijn, är icke alt strax nyttelighit som någralunda är möghelighit. LPetri DialMess. 59 b (1542). Iagh tigh icke tillåter, at thet altijdh skulle wara så ondt twinga noghon til lydhno som olydigh är. LPetri DialMess. 80 a (1542). Om man then Påfw(iska) Förwandlingen (av nattvardsbrödet) .. skulle tillåta så wordo ther aff twänne orijmlige Ting följandes. Schroderus Os. III. 2: 8 (1635). Såsom jag ock gärna tilllåter, at samma Caspiska haff vthaf the .. många saltkällor, som deruthi flyta .. haar sin sälta. UHiärne 2Anl. 85 (1702).
1) (†) till 1 c, om ngn som släpper fram l. in (ngn l. ngt ngnstädes hän). En til eller inlåtare, som låter en in til någen. Linc. B 4 b (1640).
2) (numera bl. tillf.) till 3, om ngn som tillåter (ngt). (Gud är) ophoff til thet godha, men til thet onda icke ophoff vtan en tillatare. OPetri 1: 187 (1527). —
TILLÅTELSE, r. l. f. (l. m.) (G1R 5: 72 (1528) osv.). ((†) n. OPetri Tb. 194 (1527)); best. -en; pl. (numera bl. mera tillf.) -er. (-else (-ll-, -ss-, -sz-) 1528 osv. -ilse (-ss-, -sz-) 1527–1585) [fsv. tillatilse]
1) (†) till 1: tillförande; överlåtande, upplåtelse; framsläppande; stundom svårt att skilja från 2. (Vi har efterlåtit Peer i Näs en gård,) och för thenne wår gunstige tillattilsse hafwer förbe(mäl)te Peer i Näs .. oss Siw och Fijretije daler och tre mark(er) leffrere lattidt. Rääf Ydre 1: 329 (i handl. fr. 1585). Endoch hon .. intet kan förmoda lenger the gårdar niuta, som .. magistro Jonæ .. förlänt haffver, lichväll bidie hennes venner then gunstiga tillåtellsenn någon liten tid förlengias. OxBr. 12: 413 (1626). Att man tractaten .. intett vttslår, så wijda som Gudh, och H: K: Mtz reputation; Lyckones tillåtellse, och fäderneslandzens tiänst dett effterlåter ingår. RARP 1: 155 (1631). (De skogar) som under ingens enskylte ägande rättighet, utan Wår synnerlige Kongl. Förordning och nådige Tillåtelse, höra och lyda. Schmedeman Just. 1293 (1691).
2) till 3: särsk. (o. numera nästan bl.) konkretare: (relativt informell) förklaring att inga hinder föreligger (för viss handling l. verksamhet o. d.), tillstånd, lov; äv.: (tyst) medgivande l. godkännande (av ngn handling l. ngt skeende o. d.); särsk. i förb. dels med sådana verb som be l. få l. ge l. ha, dels med prep. med l. utan; jfr 1, 3. Han bad om tillåtelse att (få) köpa sötsaker för hela veckopengen. Barnen gick och badade utan lärarens tillåtelse. Man får delta redan från 15 års ålder med målsmans tillåtelse. Avtalet ger landet tillåtelse att tullfritt exportera en viss mängd textilvaror. Vissa regimer verkar ha världssamfundets tillåtelse att agera helt efter eget gottfinnande. Ept(er) .. vest(er)års recesz lydelse och wort tillatilse. OPetri Tb. 194 (1527). (I en skrivelse till kejsarinnan av Ryssland påstås bl. a.) at genom tillåtelse af tryckfriheten uprorsandan blifwit i Swerige utspridd .. (så) at Swerige vore medelpunkten för allmänna upresningar i Norden. PH 15: 704 (1794). De tidt och ofta utkommande förbuden och tilllåtelserne för införsel af kaffe. Rydqvist StatsekonBetr. 118 (1865). Jag hade ännu icke hunnit förskaffa mig nödig tillåtelse för att bese det inre (av byggnaden). Lagergren Minn. 5: 334 (1926). (Han) fick tillåtelse att ta del av sakramentet. Hallström Händ. 244 (1927). jfr polis-, special-tillåtelse. särsk. till 3 a, i hövlighetsfraser o. d. Med er tillåtelse vill jag gå in lite närmare på denna fråga. Med eder tillåtelse wil jag säga eder at den himmelska Wettenskapen .. är Guds Gåfwa. Lagerström Bunyan 1: 112 (1727). Med din tillåtelse skall jag wid tillfälle sända dessa småsaker. FoU 26: 16 (1856). Men, med tillåtelse, så enkel är verkligen icke denna sak. Wicksell SamhOlyck. 4 (1880).
3) [sannol. utvecklat ur 2] (†) välvilja, välvillighet, nåd (se nåd, sbst.2 3, 5); stundom svårt att skilja från 2. Jag (kan) inted annedt sij, ähn att fiendens rådh ähre aff Gudz tillathelse förvijrrade. AOxenstierna 7: 568 (1632). Genom Överhetens tillåtelse är all träldom uphäven. Schultze Ordb. 2675 (c. 1755). Jag .. tror med wisshet, at en högre hands tillåtelse wärkar uppå folket. Posten 1769, s. 462.
4) (†) till 6: medgivande av riktigheten i (ngt). Äfven vid en tillåtelse (ett medgifvande) brukas stundom Imperativus. Rabe GrElGr. 196 (1857).
Ssg (till 1, 2): tillåtelse-brev. (numera bl. tillf., i sht i skildring av ä. förh.) jfr brev 2. Huilke godz han .. köpt haffuer till ewinneligha ägho som hans köpebreff och wort tillåtilsze breff ther vm ytermera vttrycker. G1R 7: 128 (1530). Efter H. Kongl. May:tt .. hafuer undtt .. (borgaren) att afskeppa .. ett tusende tunnor rågh .. såsom hann tillåtelsebrefuet deröfuer hafuer att föreläggia, derför (osv.). AOxenstierna 4: 549 (1629). HT 1953, s. 199 (om förh. på 1600-talet). —
TILLÅTENHET, r. l. f. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 3, om förhållandet l. egenskapen att vara tilllåten. Biberg 2: 103 (c. 1820). De flesta strävar till ett självförverkligande, en ”Tillåtenhet”, på något plan. DN 24 ⁄ 3 1992, s. B2.
Spalt T 1467 band 34, 2004