| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TIMJAN tim3jan2 l. 40, r. l. m.; best. -en (Hebbe NSannsag. 4 (1884) osv.) l. = (äv. att hänföra till sg. timja, Retzius FlVirg. 200 (1809) osv.); förr äv. TIMJA, r. l. f.; best. -an (se ovan).
om (växt tillhörande) släktet Thymus Lin.; särsk. om (den i sht i medelhavsområdet vilt växande, i Sv. i sht ss. kryddväxt odlade) halvbusken T. vulgaris Lin., kryddtimjan; äv. ss. ämnesnamn, om de torkade (stundom äv. färska) ss. krydda vid matlagning (i sht förr äv. ss. ingrediens i läkemedel) använda gröna delarna (i sht bladen) l. blommorna av denna växt. Upp. 18: 13 (NT 1526). Thymian .. Om man siuder honom vthi Wijn eller Ööl, tå är thet gott för en trångh och stackot anda. Månsson Ört. 350 (1628). Warder Lufften alt förtiock, wåth och kall .. kan man bruka rökelse af Melissa, Thimian, Kyndel eller Säther. Lindestolpe Pest. 41 (1711). För Moder-Passion .. Tag en stor kruka .. och slå däruti et stop win eller gammalt öl: lägg därtil .. en hand Timjan, lika mycket Krusemynta och Poleja. Bruno Gumm. 77 (1762). Så rasta vi i skuggans ro. / Se terebinther, se en bädd af thymian rik. Almqvist Törnr. 1: 60 (1839). Hela huset luktade ingefära och timjan .. Fru Berg och Tine .. sutto .. i bryggstugan kring spannarna med blod och stoppade korv. Karlfeldt Bang Tine 63 (1902). Stekt kyckling fylld med timjan och persilja. Hultenberg Linklater BlåsMån. 21 (1945). Den traditionella användningen av timjan i ärtsoppa kan .. ha varit att timjan var bra att ha i en soppa som ofta kokades i stora kvantiteter och värmdes upp flera gånger. DN 13 ⁄ 6 1998, s. D2. — jfr KRYDD-, TRÄDGÅRDS-TIMJAN m. fl. — särsk.
a) i förb. med adj. l. (i ssgr) adjektivisk l. substantivisk förled i beteckning för annan art l. varietet av släktet Thymus. — jfr CITRON-, STOR-TIMJAN m. fl. — särsk.
α) om arten T. serpyllum Lin. (förr särsk. i uttr. vild timjan), backtimjan; jfr SKOGS-TIMJAN. BOlavi 34 a (1578). (Lat.) Serpillum .. (sv.) Will Timjan. Bromelius Chl. 106 (1694). Perenna blomsterväxter .. Thymus Serpyllum .. Timjan. Sonesson HbTrädg. 760 (1926).
γ) (†) i uttr. fransk timjan, = SOMMAR-TIMJAN. Bernhardi sökte närmare bestämma Thymus vulgaris Linn. och dess såkallade varieteter eller former, nämnligen .. Sommar-Thimjan eller fransk Thimjan. Wikström ÅrsbVetA 1838, s. 128.
b) oeg., om annan växt som har samband med l. (i fråga om utseende l. doft) påminner om timjan; särsk. ss. förled i ssgr om växt som parasiterar på timjan (se TIMJAN-SILKE, -SNYLTA, -SNYLTROT). — jfr DRAK-, HAR-TIMJAN m. fl. — särsk.
α) (†) i uttr. spansk timjan, om spansk humle (se HUMLE, sbst.2 4). Lindgren Läkem. (1902). Krook Handköpsben. (1951).
β) (†) om arten Satureja montana Lin., vinterkyndel. Rålamb 14: 15 (1690). Satureia Montana (dvs.) Timian, sås om wåren uti swart-mylla .. och brukas wid wisza tilfällen til mat. Lundberg Träg. 31 (1754).
-DROPPAR, pl. (timjan- 1891 osv. timjans- 1900 osv.) (numera föga br.) (ss. läkemedel använt) utdrag av timjan; jfr droppe 2. Lindgren Läkem. (1891). Krook Handköpsben. (1951). —
-FRÖ. (timjan- 1557 osv. timjans- 1578 osv.) TullbSthm 23 ⁄ 5 1557. I denna Trägård sades et helt skålpund Thymians-frö wara en Wår utsådt. Linné Sk. 320 (1751). Lägg en handduk över huvudet och luta dig över ett kärl med hett vatten och timjanfrö. Den flyktiga oljan följer med vattenångan upp, vilket kan lindra besvär i andningsvägarna. DN 18 ⁄ 7 2004, s. A12. —
-LUKT. (timjan- 1900 osv. timjans- 1900 osv.) SAOL (1900). Nu i kväll när timjanlukten / tycks från fjärran drömland sänd. Dhejne Romant. 20 (1935). —
-OLJA. (timjan- 1851 osv. timjans- 1739 osv.) om välluktande, flyktig olja som finns i l. utvinns gm destillation med vatten av (gröna delar l. blommor av) timjan; äv. i utvidgad anv., om matolja beredd med finfördelad timjan. ApotT 1739, s. 53. Timjamolja .. (i blomstänglar, till tvålar). Post Oljev. 32 (1898). (Spritlösning använd vid beredning av läkemedel:) slagvatten (sprit, rosmarinolja, timjanolja). SFS 1922, s. 503. Pröva gärna en basilikaolja eller färsk timjanolja. Gott att doppa bröd i. Expressen 12 ⁄ 2 1998, s. 30. jfr back-timjan-olja. —
-PRISA, se D. —
(b) -SILKE. (†) om (den på bl. a. backtimjan parasiterande) växten Cuscuta epithymum Lin., ljungsnärja; jfr silke 4 a o. ljung-silke. Franckenius Spec. C 1 a (1638). Serenius Iiii 3 b (1757). —
-SIRAP. (timjan- 1914 osv. timjans- 1912) (i sht förr ss. läkemedel använd) sirap (se d. o. 1 b) innehållande utdrag av växtdelar från timjan, pertussin. Lindgren Läkem. 28 (1912). Plinius framhåller, att timjan fördriver långvarig hosta, är god för andtäppa och kikhosta .. Mot dessa sjukdomar brukas den ännu, huvudsakligen såsom ingrediens i timjansirap. Gentz Lindgren 315 (1940). —
(b) -SNYLTROT~20 l. ~02. (timjan- 1904 osv. timjans- 1955–1964) om (den på i sht backtimjan parasiterande) växten Orobanche alba Stephan ex Willd.; jfr -snylta. ArkBot. II. 1: 17 (1904). Botanisten kan på den här kanten av ön glädja sig åt den sällsynta .. timjansnyltroten. TurÅ 1958, s. 84. —
-TUVA. (timjan- 1923 osv. timjans- 1901) Att hoppa på klippornas timjamstufvor som .. sända kryddhet doft ända mot hufvudet. Hallström ItBr. 211 (1901). —
-VATTEN. (timjan- 1698 osv. timjane- 1578) (förr) (i sht för medicinskt bruk använt) destillat på gröna delar l. blommor av timjan. BOlavi 4 b (1578). Halsfluss av olika slag behandlades med .. gurgling med timjanvatten. Tigerstedt MedUtv. 1: 80 (1923).
B (†): TIMJANE-VATTEN, se A.
C: TIMJANS-BLAD, se A. —
(b) -DRAKBLOMSTER. (†) om arten Dracocephalum thymiflorum Lin. (vars blommor påminner om timjan), rysk drakblomma, draktimjan; jfr timje-drakblom. Lilja SkånFl. 415 (1870). —
-DROPPAR, -FRÖ, -KAMFER, -LUKT, -OLJA, -SIRAP, -SNYLTROT, -TUVA, se A.
-PRISA. (timjan- 1904. timje- 1867–1901) om arten Veronica serpyllifolia Lin. (som har om backtimjan påminnande blad), majveronika. Nyman VäxtNatH 1: 167 (1867). Lyttkens Växtn. 213 (1904).
Spalt T 1499 band 34, 2005