Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TIPPA, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. o. nor. dial. tippa, droppa, drypa; sannol. ljudhärmande bildning; anv. i Finl. kan äv. ha gynnats av fin. tippa, droppe, o. tippua, droppa]
(i Finl., numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) droppa. TPedFinl. 1895, s. 126. Det droppar, det tippar från trädens grenar och från stadens alla takrännor. Lindberg AnnLis 112 (1901).

 

Spalt T 1601 band 34, 2005

Webbansvarig