Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TJUVASJ ɟuvaʃ4, äv. TJUVASS ɟuvas4, m. ⁄ ⁄ ig.
Ordformer
(tjuvasj 1892 osv. tjuvass 1919 osv.)
Etymologi
[jfr t. tschuwasch, eng. chuvash, fr. tchouvache; av ry. tjuvasj, av tjuvasjiska tšəvaš]
om person tillhörande det folk som har tjuvasjiska som modersmål (o. huvudsakligen är bosatt i Tjuvasjien, republik i den europeiska delen av Ryska federationen); i sht i pl. best., sammanfattande, om det tjuvasjiska folket. Tjuvasjerna, ett ursprungligen östfinskt, men sedermera tatariseradt folk. NF (1892). Tjuvasserna, ett blandfolk av olika äldre turkiska stammar samt finsk-ugriska element i sydöstra delen av Gorkijområdet vid Volga. Rig 1950, s. 7. Tjuvasjerna kristnades visserligen sedan de kommit under ryskt välde på 1500-talet, men ännu på 1930-talet bekände sig ett par procent av befolkningen till sin gamla, förkristna religion. SvD 21 ⁄ 11 2004, Kultur s. 5.

 

Spalt T 1736 band 34, 2005

Webbansvarig