Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TJÄRA ɟæ3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (i ssgn YT-TJÄRING), -NING; -ARE (se avledn.)
Ordformer
(kiär- (kä-) 16811804. tier- (th-) 15401713. tiärg- 17161731. tiärj- 1731. tjär- (ti-) 1587 osv.)
Etymologi
[fsv. tiära; motsv. d. tjære, nor. nn. tjære, tjøre; jfr fvn. tjarga; jfr äv. sv. dial. tjärga (Öland), tjärgja (Smål., Östergötl.); till TJÄRA, sbst. — Jfr BETJÄRA]
(i bevarande l. skyddande syfte) bestryka (ngt) med l. (gm kokning) indränka (ngt) i tjära; ngn gg äv. med obj. angivande mönster l. form hos bestrykning; ss. vbalsbst. -ning i sht förr äv. konkret, om av tjära bestående (yta hos) bestrykning l. (hos tåg l. rep o. d. förefintlig) impregnering. Tjära tak, plank. Tjära båten. SthmSkotteb. 28 (1540). 1 Kopp(a)r Kittil Inmurat at tiera reep uti. BoupptSthm 1669, s. 579. Fiskaren (bör) strax om wåren .. noga se efter .. (fartygen) samt tiära dem och utskiuta i siön. Schultze Fisk. 106 (1778). (Till jul) tjärades kors – tecknet, för hvilket onda andar .. förskräcktes – på öltunnorna. GHT 1894, nr 300 B, s. 1. Tjärningen lämnas att torka en eller annan dag, hwarefter stolparna omkilas. TT 1898, M. s. 122. (En forskare) fann .. att frostfjärilhonorna skulle medelst tjärade gördlar kring träden kunna förhindras krypa upp och verkställa äggläggningen. Tullgren Skadeins. 2 (1906). Skorna till ombyte ha redan tjärats på sommarstället. SkrHVSamfU XXVIII. 3: 84 (1933). — jfr IN-, KOL-, NED-, PANN-TJÄRA o. NY-, O-, RÖD-, STENKOLS-, SVART-TJÄRAD o. FITS-, TAK-TJÄRNING. — särsk.
a) i ordspråksliknande talesätt, särsk. i sådana uttr. som gå som en lus på en tjärad sticka, se LUS 1 b slutet; jfr TJÄR-STICKA.
b) (numera mindre br.) med avs. på person: i bestraffande l. förnedrande syfte smörja in med tjära; förr äv. i utvidgad anv.: smörja in med om tjära påminnande ämne. Hon lät honom hans håår affskära, / Och honom medh feet Olio tiära. Forsius Fosz 534 (1621). Pöbeln var åter i farten och tjärade och fjädrade tulltjänstemän och kastade in slaskhinkar genom fönstren hos dem som sympatiserade med kungen. Malm Roberts Arund. 153 (1939).
c) (†) i fråga om djur: (i medicinskt syfte l. ss. vidskepligt bruk) bestryka (hud l. skinn) med tjära. KyrkohÅ 1911, MoA s. 101 (c. 1640). The tjärade ställen (hos boskapen) twettas morgon och afton med watn. PH 5: 2945 (1750; rättat efter orig.). Gif .. (kreaturen) kärade siller, som äro fyllda med salt och hwitlök. Wåhlin LbLandth. 72 (1804).
Särsk. förb.: TJÄRA NED10 4 l. NER4. smörja l. smutsa l. fläcka ner (ngt l. ngn) med tjära; särsk. med refl. obj. Holmberg 2: 436 (1795). jfr ned-tjära.
Ssgr, se tjära, sbst. ssgr.
Avledn.: TJÄRARE, m. (†) person som (yrkesmässigt) sysslar med tjärning. Verelius 42 (1681). jfr skepps-tjärare.

 

Spalt T 1839 band 34, 2005

Webbansvarig