Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOPOLOGI top1ologi4 l. -ωlω-, r. l. f.; best. -en l. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. topologie, eng. topology; ssg av gr. τόπος, plats (se TOPIK), o. -LOGI]
(i fackspr.) lära(n) om ngts plats l. form l. läge; särsk. i fråga om punkter i terräng o. dyl. l. kroppsorgans l. kroppars l. linjers l. punkters inbördes lägen. WoJ (1891). För att visa, hur nära topologien av vårt solsystem blev klarlagd redan genom Kopernikus’ ungdomsutkast (osv.). Lychnos 1950–51, s. 373. Som vi sett är omgivningsbegreppet grundläggande för gränsvärden. Dessa begrepp tillhör topologin. Hyltén-Cavallius o. Sandgren MatAn. 110 (1968). Lindskog o. Zetterberg (1981).
Avledn.: TOPOLOGISK, adj. [jfr t. topologisch, eng. topological, fr. topologique] (i sht i fackspr.) som avser l. på annat sätt hänför sig till topologi; särsk. (psykol.) i fråga om riktning inom personlighets- o. socialpsykologin definierad med hjälp av rumsliga begrepp, i uttr. topologisk psykologi, fältpsykologi. Den topologiska minneskonsten, som bestod däri, att man sökte underlätta erinringen genom att binda minnesbilderna vid vissa ”minnesplatser”, ställen eller föremål i ett rum. Schéele Själsl. 244 (1895). Den topologiska psykologin .. är en dynamisk beteendelära, enl. vilken allt psykiskt reduceras till ett ”fält” med ”vektorkrafter” i form av behov o. kvasibehov. PsykPedUppslB 2182 (1946). Skillnaden mellan konvergenta och divergenta resultat inser .. (barn) utan vidare. Många .. visar ett spontant intresse för topologiska problem. DN 18 ⁄ 10 1998, s. B2.

 

Spalt T 1993 band 35, 2006

Webbansvarig