Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOSSA, sbst.4, r. l. f.; best. -an; l. TOSS, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(toss (-å-) 1861–1906. tossa (-å-) 1886–1899)
Etymologi
[jfr sv. dial. tossa, toss; avledn. av TOSSA, v. (jfr TASS, sbst.3)]
(†) tass (se TASS, sbst.3 2 b). Arrhenius Jordbr. 3: 339 (1861). Gick åsen (på stångplogen) ej fram till och hvilade på oket .. så understöddes den af en på ett skaft sittande mede, tass eller tåssa, hvaraf namnet tass- eller tåss-plogar. Juhlin-Dannfelt 307 (1886). SAOB D 191 (1906).
Ssg (†): TOSS-PLOG. om plog försedd med ”tossa”, fotplog; jfr dal-, tass-plog. Tossplogen har sitt namn af det stöd – den s. k. stötsan, släpan eller tossen – som finnes vid dragåsens ända. Arrhenius Jordbr. 3: 339 (1861). Juhlin-Dannfelt 307 (1886).

 

Spalt T 2162 band 35, 2006

Webbansvarig