Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOTA tω3ta2 l. tå3ta2, v., äv. (numera bl. tillf.) TÅTA tå3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(tot- (-oo-) c. 1635 (: Tota effter) osv. tåt- 1761 (: tåta efter) osv.)
Etymologi
[jfr sv. dial. tota; sannol. uppkommet ss. karakteriserande imitation(er) av barns efterhärmande o. otydliga tal (innan barnet lärt sig tala korrekt)]
1) († utom i särsk. förb.) om barn som lär sig tala: (efterhärmande) lalla l. jollra. Thet barnet som är twegge åhra lärer gåå, och taar så på til at tala och stamla (toota). Schroderus Comenius 230 (1641). Så länge Barnen lära tala, så länge må them tillåtas, at toota och pludra, hwad och huru the kunna och wilja. Schroderus Modersch. 124 (1642). När man har lärdt tala så tale, ok toote inte til ewig Tijd. Columbus Ordesk. 54 (1678; uppl. 1963). — särsk. (†) allmännare.
a) i uttr. tota för ngn, säga före ngn. Och såsom studenterne totade för honom, så sade s(alig) Lundins effter. UUKonsP 2: 13 (1637).
b) imitera l. härma. (Sv.) Tota, (lat.) æmulari. Ihre (1769).
2) [utvecklad ur 1] tafatt o. med viss möda åstadkomma l. frambringa l. göra (ngt); särsk. i fråga om skrivande. Sahlstedt (1773). När ni ser en gubbes kala darrande hufvud .. ser honom tåta med hand och fot, famla med hela sin varelse .. så gäckar ni ju icke (osv.). Thorild (SVS) 3: 83 (1791). Flera af dem kan ej skrifva, men låt dessa tota dit sitt bomärke, om det blir aldrig så befängdt. Sundblad Off. 169 (1894). (Prosten) satt kvar en stund och totade lite ur egen fatabur. Gripe Tordyv. 181 (1978).
Särsk. förb.: TOTA EFTER10 32 äv. 40. (numera mindre br.) till 1: (så gott det går) ta efter, härma. Schroderus Dict. 256 (c. 1635). Om .. (barnet) vänjes, att först tota efter det simplaste, och sedan efter det som är mera krusigt, så (osv.). Ehrensvärd PVetA 1743, s. 28. Vi ha också landsmän, som tota efter bäst de kunna i bedräglig verksamhet af samma slag. PT 1907, nr 146, s. 2. Östergren (1959). jfr eftertota. —
TOTA IHOP10 04. till 2: efter bästa förmåga l. med enkla medel sätta ihop l. åstadkomma (ngt). CVAStrandberg 5: 303 (1862). Helge .. totade ihop sitt lilla bref till mamma med stora, ojämna bokstäfver. Beskow SvBarn 66 (1896). Eftersom man nu faktiskt inte har råd att köpa .. (en ny lampskärm), så måste man tota ihop en själv. DN(A) 1933, nr 56, s. 9. jfr hoptota. —
TOTA SAMMAN10 32 l. 40. (mera tillf.) till 2. Ville man tota samman en lista över seklets minst sympatiska författare skulle nog (osv.). GbgP 1 ⁄ 10 1993, s. 4. jfr sammantota. —
TOTA TILL10 4.
1) (†) till 1: (försöka) härma. Möller (1790). Schulthess (1885).
2) till 2: tafatt l. med enkla medel l. i all hast åstadkomma l. skapa (ngt); äv.: forma om; äv. dels utan obj., dels med bestämning inledd av prep. med, närmande sig l. övergående i bet.: försöka sig på. Sahlstedt (1773). När handen, knådande och strykande, totade till de första lerkärlen, gaf den mekaniska rörelsen sjelfmant en rund skapelse. Scholander 3: 10 (c. 1870). (Två släktingar har) betygat, att Egron lär ha börjat tota till med ritning redan när han var föga mer än årsgammal. 3SAH 25: 26 (1911). (Han) talade en .. god svenska, vilket är ägnat att förvåna, då man vet, hur t.ex. svensk-amerikaner endast efter några få års bortovaro kunna tota till hemlandets språk. Radiolyssn. 1927, nr 41, s. 9. Min lärarinna tilltalade mig i regel på tyska och tillhöll mig .. att å min sida tota till så gott jag kunde. ÅbSvUndH LIX. 1: 81 (1940). Han är rask i rörelserna och totar till ett rätt brokigt porträttgalleri. SvD(B) 1947, nr 93, s. 7.

 

Spalt T 2163 band 35, 2006

Webbansvarig