Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRANSVERSAL -værsa4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr fr. transversal; av mlat. transversalis, tvärgående, avledn. av lat. transversus, p. pf. av transvertere, vända åt motsatt håll, av trans, över (se TRANS-), o. vertere, vända, vrida (se VERTERA). — Jfr TRANSVERSAL, sbst., TRANSVERSELL]
som går tvärs över, tvärgående; äv. bildl.; jfr TRANSVERSELL. En transversal skiärning. Duhre Geom. 409 (1721). Gälarne .. öppnas genom 5 hål eller transversale sprickor på hvarje sida. 2GbgVSH 3: 11 (1819). Kläpp af trä hängande i en axel .. instucken transversalt mot bredsidorna. Fatab. 1914, s. 2. Eftersom stilen (i tidningen) är ”transversal”, det vill säga skär tvärs över mode, konst .. nöje- och kändisjournalistik. DN 28 ⁄ 2 2000, s. B1. —
Ssgr: TRANSVERSAL-AXEL. geom. om den av en hyperbels båda axlar (se axel, sbst.1 II 1) som skär kurvan; motsatt: konjugataxel. At Aa är en Transversal axel til dessa två motstående hyperbler. Palmquist ConSect. 53 (1752); möjl. icke ssg. Jochnick AnGeom. 54 (1860). —
-BÅGE. (numera bl. mera tillf.) gördelbåge. SvFmT 11: 167 (1901). —
-GALLERI. (†) tvärgående galleri (se galleri, sbst.1 1 c α). Törngren Artill. 4: 4 (1794). —
-LINJE. (numera bl. mera tillf.) jfr linje 1 b, 3 b β. Rålamb 1: 25 (1690). KrigVAH 1827, s. 225. —

 

Spalt T 2348 band 35, 2007

Webbansvarig