Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TROAKAR trω1aka4r, äv. TROKAR trωka4r, r. l. m.; best. -en; pl. -er (PH 12: 36 (1780) osv.) ((†) -s Meyerson SerafimInstr. 18 (i handl. fr. 1759)).
Ordformer
(troakar (-oi-, -c-) 1761 osv. troakart (-oi-, -c-) 1818–1935. trokar (-c-) 1780 osv. troisquart (-oiq-, -qv-, -dt, -ts) 1756–1865)
Etymologi
[av fr. trocart, ä. fr. trocar, trois-quart(s), ssg av trois, tre (se TRE, räkn.), o. carre, hörn, kant (av lat. quadra, fyrhörning (se KVADRA)), i formen -quart(s) med ortografisk anslutning till quart, fjärdedel (se KVART, sbst.)]
med. o. veter. kirurgiskt instrument bestående av treeggad (o. med handtag försedd) stilett (se d. o. 3) inuti kanyl o. avsett för instickning i kropp(s hålrum o. uttömning härur av vätska l. gas gm kanylen sedan stiletten dragits tillbaka ur denna). Fouberts troisquart för perinaeum. Meyerson SerafimInstr. 88 (i handl. fr. 1756). Behandlingen (av vattusot) bör afse aflägsnandet af sjukdomsprodukten (wattnet), hwilket kan ske .. genom desz uttömning från en håla medelst det instrument, som kallas troakart (tappning). Lundberg HusdjSj. 48 (1868). Vanligast använda kanyler äro den raka Lichtwitz nål och den krökta kraftiga Krauses troakar. LbKir. 2: 176 (1922). Troligtvis är ”prylen” en troakar eller trokar som användes vid trumsjuka hos nötkreatur. ICAKurir. 1983, nr 37, s. 9.

 

Spalt T 2589 band 35, 2008

Webbansvarig