Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TROMPE, sbst.2, n.; best. -et.
Ordformer
(tromp- i ssg 1786 (: Tromp-stynget). trompe 1746–1786 (: Trompe-stynget). trumpe 1746)
Etymologi
[av sydsam. troombe, renfluga, trumpe, (larv av) renfluga, etymologiskt identiskt med nordsam. ropmi, rupmē, skadeinsekt, sannol. till fin. ruma, ful, stygg]
(†) styngflugan Cephenemyia trompe (Mod.) Latreille (i ä. zoologisk systematik benämnd Oestrus trompe Mod.), renfluga; äv. koll.; jfr NÄS-STYNG. Till fiells måste .. (renen) för mygg, padebåskin, trumpe och flere slagz ohyra som honom i warma sommaren i skogslandet plågar. ArkNorrlHembygdsf. 1919, s. 71 (cit. fr. 1746). Trompe. Denna flyger in i Näsborrarna på de idislande kreaturen, och lägger der sina ägg, då de utkläckte maskarna krypa in Sinu frontis .. der de suga och sticka hinnor .. så att kreaturet .. sätter lifwet till deraf. Linné FörelDjurr. 267 (1751). Insecta, Yrfä .. (dvs.) Oestrus, Stynget, Kurbma, Trompet. Brander NatH 36 (1785). Leem .. säger at Trompe fins i Renarnes näsborrar .. om det är at lita på. VetAH 1786, s. 135.
Ssg: TROMP- l. TROMPE-STYNG. (†) renfluga; jfr styng, sbst.3 2. Trompe-stynget .. Är det största af alla än bekanta Styng, och så stort, som de så kallade Spy-flugor, hvilka det til skapnaden närmast liknar. VetAH 1786, s. 134.

 

Spalt T 2639 band 35, 2008

Webbansvarig