| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRÅKIG trå3kig2, adj. -are; adv. -T.
1) motsv. TRÅKA 2: svår l. besvärlig; numera vanl. om person: svår l. besvärlig att ha att göra med. Dö af hunger …! det är för tråkigt, då det fins lättare utvägar. Stenborg Jäg. 47 (1780). (Biskopen hade) visat sig nyfiken, lagt sig uti tilställningen etc. och i flere afseenden varit tråkig. Muncktell Dagb. 2: 334 (1819). Jag var nästan säker på att farbror Gusten skulle bli tråkig igen om vi hade sönder något. Strömberg Tjuvp. 75 (1916). — särsk. om händelse l. förhållande l. ngts konsekvenser o. d.: beklaglig l. ledsam (se d. o. 4); särsk. i predikativ anv. med formellt subj.; förr äv. om person: sorgsen l. ledsen l. dyster. FoU 20: 128 (1844). (Jag) kände mig högst nedslagen och tråkig till sinnes. Wallin Bref 78 (1847). Ska herr Herrman redan lämna oss? Så tråkigt. Bergman JoH 301 (1926). Tyskland var ju vår fiende, och i skolan var alla varma patrioter, vilket fick tråkiga konsekvenser för de flickor som hade tyska namn. Krukovskaja RyDag. 66 (1938). Tråkigt nog vet hon mycket lite om lapparna. Hedberg StorkSev. 267 (1957). Ett ovanligt tråkigt exempel på regeringens maktfullkomlighet. DN(A) 22 ⁄ 8 1964, s. 15. Det var verkligen tråkigt att höra om din mamma. Jag beklagar sorgen. Ingemarsson SmåCitr. 227 (2004).
2) motsv. TRÅKA 4 b: som saknar förmåga att intressera l. engagera l. roa, ledsam (se d. o. 2), trist; särsk. dels om enformig l. händelselös tillvaro l. syssla, dels om långrandig l. torr framställning. En tråkig middag, föreläsning. Tråkig vardagsmat, inredning. Kellgren (SVS) 5: 627 (1792). Berlin (har) det flacka och tråkiga läget oöfvervinnerligt emot sig. Atterbom Minn. 41 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Beträffande .. (romanen) ”Förhoppningarna” nödgas jag .. observera, att den är en hjertans tråkig produkt. Sturzen-Becker SvSkönl. 176 (1845). Slocknar kärleken till ungdomen, så blir skollärarens kall af allt tråkigt det tråkigaste. LStenbäck hos Aspelin Stenbäck 393 (1846). Svenskarne vantrifvas .. de ha tråkigt att sitta ensamma i ödebygderna. Strindberg GötR 31 (1904). Hustrun .. stod inte ut med sin tråkige make utan övergav honom och reste hem till Frankrike, där hon gick i kloster. 3SAH LXXIX. 2: 51 (1971). — GENOM-, LÅNG-, SÖNDAGS-TRÅKIG.
1) till 1, 1 slutet: otrevlig(t) l. beklaglig(t) l. sorglig(t) händelse l. förhållande; olägenhet l. motgång; obehag; äv. närmande sig l. övergående i bet. dels: bråk l. uppträde, dels: sorg (se d. o. 1 e); nästan bl. i pl. SvTyHlex. (1851). Fastän jag vet, att jag inte slipper undan utan bannor och tråkigheter. Törngren Gunnarsson Barn. 32 (1924). Den enda tråkighet de hade var, att de inte hade några barn. Göth Rall. 28 (1932). Han kommer aldrig att bli frestad av någon kvinna och blir således besparad många tråkigheter. Dahl Forbes Kvinn. 15 (1935). Det var våra något olika affärsprinciper som skilde oss åt och åstadkom en massa alldeles onödiga tråkigheter. Johnson GrKrilon 509 (1941).
2) till 2: egenskapen l. förhållandet att vara tråkig, enformighet, händelselöshet, tristess o. d. Weste (1807). En mängd mer och mindre bleka personer, alla med ett starkt syskontycke af tråkighet. Wetterbergh Sign. 35 (1843). Bakgårdsmystiken, som .. satte lite spets på husets oerhörda tråkighet i övrigt. Siwertz Låg. 91 (1932). Åhlén & Holms katalog (har) i många fall ersatt de gamla trevliga marknadsresorna och tråkigheten på landsbygden har blivit ännu tråkigare. Olrog Rosenbl. 4: 22 (1947).
Spalt T 2827 band 35, 2008