| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUMULUS tɯ4mulus, r. l. m.; pl. -muli (Upmark Lübke 56 (1871) osv.) ((†) -muler Schück VittA 2: 356 (i handl. fr. 1668))
arkeol. gravhög. Dhe uhråldrige Konungars och hieltars griffter, tumuler och högar. Schück VittA 2: 356 (i handl. fr. 1668). Han anser .. (gravhögen) snarare för en större begrafningsplats, än en vanlig tumulus. Retzius EthnolSkr. 151 (1849). Tumulus .. (dvs.) inom arkeologin alternativ benämning på gravhög. NE (1995).
Spalt T 3125 band 35, 2009