Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TUR tɯ4r, sbst.4, r. l. m. l. f.; best. -en.
Etymologi
[möjl. till fr. tour, rundning o. d. (se TUR, sbst.1)]
(numera mindre br.) i fråga om form på båt- l. fartygsskrov o. d.: buktning l. bukt (som går i en linje); särsk. i uttr. jämn tur. Witt Skeppsb. 161 (1863). Bottnen är tvärskeppsvägen alldeles flat, under det att den långskeppsvägen böjer sig i jemn vacker tur upp åt båda ändarne. TIdr. 1886, s. 27. (Utrymmet) täcktes af en lucka, hvars kanter i jemn tur, utgjorde fortsättningen af sittrumsluckans karmar. TIdr. 1887, s. 45. Då skrofvet är tämligen fylligt, har emellertid detta .. ej märkbart inverkat på de nya liniernas tur. TT 1898, Allm. s. 104. För att undersöka, att språnglinjen verkligen går i tur, uppgöres stundom en särskild ritning över språngkurvan. Nilsson Skeppsb. 40 (1932). När .. hela bordgången var fastsatt formades överkanten till så att bordet fick sin rätta tur och en jämn fin linje från stäv till stäv. TurÅ 1971, s. 88.
Avledn.: TURA, v.2 (numera mindre br.) i fråga om formning av båtskrov o. d.: forma (ngt) i tur; särsk.: med ri (se d. o. 1 a) göra utslag på mallbord; särsk. i förb. tura in10 4 l. ihop04. Tråkigare var det att tura in språnget. TT 1898, Allm. s. 104. Sedan köl, stäfvar och vattenlinjer i profil-ritningen .. uppdragits, afsättas i utslagstabellen upptagna bredder på konstruktionsvattenlinjen, som med ri turas in. Engström Skeppsb. 102 (1904). Akterut vid häcken (på fartyget) fordras en särskild anordning för att tura ihop (plåt)stråken. Nilsson Skeppsb. 144 (1932).

 

Spalt T 3206 band 35, 2009

Webbansvarig