| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TYSTNAD tys3tnad2, r. l. m. l. f.; best. -en (Sahlstedt (1757) osv.), äv. (numera mindre br.) tystnan (i ä. språkprov äv. att hänföra till sg. obest. tystna, Dahlstierna (SVS) 107 (1698: Mellom-tystnan), Östergren (1964)); pl. -er; förr äv. TYSTNA, r. l. m. l. f.; best. -an (se ovan).
1) förhållandet att vara tyst, tigande; tillstånd l. situation då ingenting sägs l. yttras (l. i utvidgad l. oeg. anv.: skrivs o. d.); äv. med tanken särskilt riktad på den tid som förflyter då ingenting sägs osv.; särsk. dels i förb. med prep. under, dels i förb. med sådana verb som (av)bryta l. iaktta l. äska, dels i uttr. talande tystnad (se TALA, v. 1 c ζ β’). Schroderus Comenius 332 (1639). Äfven är angelägit at Folket vänjes til aldrastörsta tystnad, och allenast få röster höras i Skeppet. FSjöbohm Sjöm. 33 (1791). En af dessa tystnader, som åtfölja stora förklaringar och alltid äro pinsamma, inträdde nu. Carlén Köpm. 1: 89 (1860). Då efterrätten är serverad .. reser sig Riaz pascha och föreslår kedivens skål. Kort därefter äskar han åter tystnad. Retzius Nil. 343 (1891). En tungsint tystnad (rådde) i gården .. och även trälarna gingo omkring liksom stumma. Melin VikSaga 156 (1910). Då Bombi Bitt iakttog en förlägen tystnad fortsatte han (osv.). Nilsson BombiNick 253 (1946). Till sist tyckte jag det började bli lite besvärligt med det här tigandet. Jag bröt därför tystnaden. Evander Härl. 10 (1975). Han grävde några spadtag under tystnad. Nesser FallG 484 (2003). — jfr MELLAN-, MOL-TYSTNAD. — särsk.
a) underlåtenhet att tala (l. skriva) om ngn l. ngt, förtegenhet, äv. om förhållandet att ngn (av överordnad l. myndighet o. d.) åläggs att hålla tyst med l. inte omtala ngt (som inte bör komma till allmänhetens kännedom), hemlighållande; särsk. i uttr. förbigå ngt med tystnad (jfr FÖRBIGÅ 2 a β). Spegel GW 129 (1685). (Alla kanslianställda) skola .. vid ansvar iakttaga en obrottslig tystnad, så at ingen vid tjenstens förlust på något sätt yppar hvad som ej kunnigt vara bör. CivInstr. 453 (1801). Ett .. skäl för uppskofvet med .. (minnesteckningen över Bellman) är, att Akademien ansett sig böra .. återkalla hågkomsten af sådana förtjenster, som råkat i .. glömska, hvilket icke kan sägas vara fallet med Bellman .. Men å andra sidan kan sägas, att tystnaden i längden kunde missförstås. 3SAH XXXVII. 2: 378 (1849). Genom mina tal på riddarhuset .. och Hamiltons tystnad i denna fråga, började man antaga, att ledningen inom konseljen öfvergått från Hamilton till mig. De Geer Minn. 1: 193 (1892). Med .. tystnad förbigår han .. Svebilii dogmatiska förklaring av de två personerna i Kristi natur. KyrkohÅ 1926, s. 28. — särsk. om förhållandet att makthavare l. medier o. d. undviker att omnämna l. kommentera l. ta ställning i en fråga. Omdömet tolkar stämningen i den amerikanska huvudstaden, även om den officiella tystnaden är total inför dramat. DN(A) 2 ⁄ 4 1964, s. 6. General de Gaulle påstås ha sagt att: ”Makten bevaras bäst genom tystnad”. SvD 28 ⁄ 4 1996, s. 4.
b) om förhållandet att skribent l. författare o. d. under en längre tid ej skriver ngt l. ej meddelar sig (ss. förväntas). Bremer Brev 2: 410 (1844). (Förf.) har efter flera års tystnad åter nyligen låtit höra af sig med ett par smärre berättelser. Sturzen-Becker SvSkönl. 65 (1845).
2) i allmännare anv.: (i det närmaste) ljudlöst tillstånd; förhållandet att inga ljud hörs; stundom äv. med inbegrepp av frånvaro av rörelse l. aktivitet, lugn o. ro, stillhet; äv. med tanken särskilt riktad på den tid som förflyter då inga ljud hörs; äv. mer l. mindre bildl. (se särsk. slutet). Förra dagens sorl i stilla tystna somnad. Kolmodin QvSp. 1: 624 (1732). Der var .. tyst, men ej den liflösa tystnaden i en graf, det var tystnaden kring en vagga, der den späda våren låg och drömde om midsommarsdagar. Wennerberg 2: XXXXVIII (1882). I allt större och större ringar spred sig larmet öfver hela staden, men i midten, där det börjat, blef där en hemsk spänd tystnad, som om allt förvandlats till en ödemark. Hallström Than. 36 (1900). I den mjuka tystnad, som alltid råder efter starka snöfall, går man kring i gränderna som i en stor, vänlig kyrkogård. Holmström LändStränd. 1: 22 (1913). Den totala tystnaden präglade Moskva dagen efter revolutionsfesten. DN(A) 9 ⁄ 11 1964, s. 10. Från mitt rum .. hade jag utsikt över tomten där Hellströms stenhuggeri låg, en .. plats, där stenhuggarna .. kunde lyssna till fågelsången medan de själva högg in inskriptioner över dem som nått tystnaden. Forss Skom. 9 (1965). Det blir en stunds tystnad igen. En svag vind får bambun att rassla men når inte fram till männen som hade behövt dess svalka. Flygt Verkan 20 (2004). — jfr DÖDS-, GRAV-, NATTE-, RADIO-, SABBATS-, SKOGS-, SNÖ-, SPÖK-TYSTNAD. — särsk. mer l. mindre bildl., om förhållandet att ngt är l. förefaller vara frånvarande l. icke existerande. Stenhammar 264 (1798). Den friske igenkänner .. sin sunda kropp på att den tiger still, det finns tecken som tyda på att en ”sund själ” igenkännes på en likartad tystnad: den är alldeles som den inte fanns. Hedberg VackrTänd. 46 (1943). Ämnet har att göra med temat ”Guds frånvaro”, som ju kan tydas både i positiv och negativ riktning: både den troende och ateisten kan smärtsamt uppleva Guds tystnad. ÅbKristHum. 1964, s. 275. jfr SAMVETS-TYSTNAD.
3) [sannol. elliptiskt för TYSTNADS-SIGNAL] (i sht förr) tystnadssignal. Bergman Rotvälska 86 (i handl. fr. 1915). Resultatet av .. (brännvinskalaset) kan jag inte beskriva, fulla varenda man, när tystnaden gick. Men dagen efter blev det kompaniexercis. Rallarminn. 236 (1949).
-PLIKT. plikt att iaktta tystnad; särskilt till 1 a, om (lagstadgad l. avtalsenlig o. d.) skyldighet att för obehörig hemlighålla ngt som erfarits gm yrkesutövning l. förtroendeuppdrag o. d.; jfr tysthets-plikt. Esseernas tystnadspligt .. bestod .. endast uti ett åliggande, att aldrig afbryta någon, som talade .. samt uti deras sed, att under måltiderna icke tala högt. Agardh ThSkr. 1: 20 (1842, 1855). En fråga som väckt diskussion i samarbetet (mellan skolan o. barnavårdsnämnden) är den tystnadsplikt, som åvilar nämnden och dess tjänstemän. Skolvärld. 1963, s. 406. Vid vårt samtal med justitieministern meddelade vi .. att brott mot tystnadsplikt kunde tänkas ha förekommit. DN 1 ⁄ 7 1988, s. 5. —
-SIGNAL. (i sht förr) (på trumpet l. horn l. trumma utförd (o. på tapto följande)) signal som ålägger manskapet tystnad (i logementet). En half timme efter tapto gifves tystnadssignal. TjReglArm. 1889, s. 343. —
-SYSTEM. (†) om fängelsesystem innebärande att internerna nattetid hålls isolerade men dagtid arbetar tillsammans under tystnad; i sht i sg. best. D:r Chassinat har visat att i de Franska ”maisons centrales” dödligheten .. var .. i enskilda fängelser, der tystnads-systemet strängast genomfördes .. 10 à 12 proc. Agardh o. Ljungberg III. 3: 116 (1859). 2SvUppslB 10: 956 (1949). —
-TECKEN. (numera bl. tillf.) tecken (se d. o. 1 a) till tystnad; förr äv.: paustecken. Vogler Clavérsch. 9 (1798). För att utmärka .. (avbrott i sången) begagnar man sig af vissa tecken, som kallas Pauser (Tystnadstecken). Mankell Lb. 22 (1835). Riksmarskalken gaf tystnadstecken och Kristina började sit afskedstal. Fryxell Ber. 10: 204 (1842).
Spalt T 3511 band 36, 2010