| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÄMLIG täm3lig2, äv. TÄMMELIG täm3elig2, förr äv. TIMMELIG, adj.2; adv. = (†, G1R 24: 558 (1554), Palmblad Norige Bih. 73 (1847)), -A (†, LPetri ChrPina Z 3 a (1572), Posten 1769, s. 911), -AN (†, Stiernhielm Arch. F 3 a (1644)), -E (-IE) (†, KlädkamRSthm 1589 A, s. 11 a, RP 6: 410 (1636)), -EN (VgFmT III. 3–4: Bil. 2, s. 36 (1583) osv.), -T (Helsingius O 3 a (1587) osv.).
I. ss. adj.
(numera föga br. utom i e) som överensstämmer med l. motsvarar vad som är (l. anses vara) skäligt l. rimligt l. befogat l. tillräckligt (bra) o. d. Tyktes dem rådeligit vare, att hans Nåde .. ville .. låte förhandle medh .. (lybeckarna) både om previlegier och alle andre brister, som temelig vare kunne. RA I. 1: 192 (1533). Rikesens rådh swaradhe, at thet war icke temelighitt, at .. (Sten Sture) som theres höffuitzman war, skulle tagha gisszlan aff them. OPetri Kr. 289 (c. 1540). Händer thet så, at then förstfödde bådhe Rijken (dvs. Sv. o. Polen) tilfalle, så skal han försöria en vthaf sine Brödher .. medh ett temmeligit Furstendöme vthi Swerige. Chesnecopherus Skäl O 1 b (1607). Hvilket ther mig befales, vill jag .. låta ophandla om tämmeligit kiöp. AOxenstierna 7: 709 (1632). Sedan han nu redan .. et tämmeligt straff utstått .. ansåg Cancelleren hans brått nogsamt vara expieradt. BraheBrevväxl. 1: 78 (1661). Iagh hafwer skrifwit honom (dvs. en beridare som vanskött hästar) ett temligit brefwe dherom til. HH XVIII. 2: 91 (1694). Han hade rakat upp duktigt, Manne, sen han slutade nattvardsläsningen. Tämmelig rygg syntes han ju få, ben och händer med, om det fortsatte. Sjödin StHjärt. 16 (1911). — särsk.
a) (†) i fråga om storlek l. mängd l. massa l. antal l. avstånd l. tid o. d.: som kan godkännas, tillräcklig; äv.: ansenlig.
α) (†) i fråga om storlek. Medelmåttigh (pasligh, temligh) wäxt (kropslängd) är fägerst. Schroderus Comenius 237 (1639). Twenne Asper .. aff hwilka then största är så stoor som een tämmeligh Skiffteståck. RannsaknAntikv. II. 1: 274 (1667). Efter fyra veckor tror jag mig .. ha en temlig packa med vers och prosa färdig att hemsända. Atterbom Minn. 628 (1819). Det var en lya stor som en tämmelig kammare. Moberg Rid 132 (1941).
β) (†) i fråga om kvantitet av förnödenheter l. varor av olika slag. Stiernman Com. 2: 175 (1638). Jag fick örterne; några, ja en tämelig hoper, woro rätt rare. Linné Bref I. 2: 270 (1764). Helgflundran .. träffas .. icke i den mängd att den bildar en exportvara. Dock bortbytes en temmelig qvantitet rå åt Ryssarne. Palmblad Norige 121 (1846).
γ) (†) i fråga om tid l. ålder l. avstånd. (Han) begynte först studera, tå han war kommen til temmeligh Ålder. Schroderus Os. 1: 694 (1635). (Döden) har en tämlig tid mig fölgt på alla wägar. Brenner Dikt. 2: 67 (1720). De hade en temmelig väg att vandra öfver skogen. Almqvist TreFr. 1: 50 (1842). Odenius 2Celsus 314 (1906).
δ) (†) i fråga om skara l. hop av människor l. djur. Efter wij förnimme, at Hertigh Carl hafwer vpdrifwit ett tämmeligit antal Folck: Therföre så hafwe wij (osv.). Chesnecopherus Skäl Aaa 3 b (1607). Markgrefwen .. (var) stadd på Grändsen i Lottringen .. medh femtije Fahnor Footfolck, och itt temmeligit Rytterij. Schroderus Os. III. 2: 32 (1635). Thet halp intet (att vi försökte utrota råttorna), änskönt wi en tämmelig hop dödade, kommo doch altid andra i stället. Humbla Landcr. 24 (1740). Då jag war med (under exkursionen) war Professoren sjelf tolfte, som räknades för tämmeligt antal. PForsskål hos Linné Bref I. 6: 115 (1754). 3SAH XXXVII. 2: 32 (1841).
ε) (†) i fråga om pekuniära resurser. Enn themeligh Sum(m)e ij rede penning(er). UpplDomb. 2: 48 (1579). Armlingar, the ther haffwa temligh förmögenhet, och icke nännes then brwka sigh .. til godho. Paulinus Gothus ThesCat. 94 (1631). Iag beklagar .. at iag intet kan profitera .. (av lusten att bygga), medan iag redan har stuckit et tämmeligit capital uti et huus ved Skepzbron. BrinkmArch. 1: 144 (1712). Almqvist Lad. 22 (1840).
b) (†) i fråga om kvalitet: ganska bra, någorlunda god; äv. om hälsotillstånd o. d. Skall Pastor gifva sinom Sacellano mästa parten af samma rätter, som han äter sjelfver, med tämmligit Öhl. Ofegh 94 (1570). Så snart Handelen kan frij blifwe .. will Jagh lathe beställe antingen themelige Sobler heller Mårder, ty vndertijden är opå gemene Sobler så gott kiöp som opå Mårder. SUFinlH 1: 384 (1602). Tillståndett hoss armen ähr, Gudh ske låf, än temmeligitt. OxBr. 8: 395 (1643). Lakan af temmeligh lerofft. BoupptSthm 1650. Min helsa är Gudilof nu temmeligen. Tegnér Brev 2: 233 (1822).
c) (†) i fråga om väderlek: tjänlig l. gynnsam o. d. G1R 16: 380 (1544). Första Qwarteret (i februari) warder medh tämmeligh doch blåsachtigh Wäderlek slutandes. Werve Alm. 1651, Progn. s. 3. Alt thet som Kropsens .. Nödtorfft tilhörer, såsom .. god timmelig Wäderleek, Frijd, Helbregda .. och mehr sådant. Swebilius Cat. 1: 6 b (1689). Hof Förkl. 183 (1765).
d) (†) om person: som besitter kunskaper l. egenskaper som är godtagbara l. kan passera; som håller relativt god klass. Vthi läsningen woro the (dvs. församlingsborna) så tämlige. Murenius AV 84 (1642). En så där tämmelig hvad man kallar beskedlig man kan han väl blifva men – en bra karl – det vore önskligt. MoB 7: 6 (1799). Min danske ungdomsvän Molbech, som själf var en temlig ”Phosphorist”, fann detta uttryck .. vågadt. PDAAtterbom i BrefLindblad 122 (1855).
e) (fullt br.) ss. attribut till sbst. betecknande egenskap l. abstrakt förhållande o. d.: förhållandevis stor, något så när god; rimlig. Med tämlig visshet kommer han att klara sig. The Gudfruchtige och fromme, som theras leffuerne vthföördt och ändat haffua .. vthi måtteliga glädie och tämliga wällust. PJGothus Savonarola SyndSp. C 1 b (1593). Han haffver .. een tämmelig förfarenheet uthi grekisko och hæbreisko språåk. OxBr. 12: 381 (1618). Jag har målat, efter mitt sätt samma taflor; merendels i temmelig enlighet med dem jag haft att följa. Leopold (SVS) I. 3. 1: 338 (1814). Slutet blifver, att de bägge kontrahenterna .. skiljas åt i tämlig likgiltighet. PT 1898, nr 41 A, s. 3. När korrespondenter flyttat till en ny stad brukar de med tämlig förutsägbarhet leverera en rapport om hur omöjlig trafiken där är. DN 6 ⁄ 9 1992, s. A9.
II. ss. adv.
på ett sätt som förhållandevis väl uppfyller krav l. förväntningar o. d.; (någorlunda) tillfredsställande, något så när; ganska bra; äv.: i förhållandevis stor utsträckning l. hög grad o. d.; numera nästan bl. ss. bestämning till adj. l. annat adv. (se särsk. a) o. i vissa uttr. (se b). Helsingius Hh 4 b (1587). Udi Academiæn skall .. inngen student inntages, för änn hann .. förhörd är oc befunnen, at hann themmeligen hafuer lacht sinn grundwal i skolen. Annerstedt UUH Bih. 1: 33 (i handl. fr. 1595). (Vi reste) til Neumarck, ther wij aff Fält Tygmästaren .. blefwe tämmeligen vndfångne, tracterade, och med en ny Commissario .. försedde. Rålamb Resa 93 (1658, 1679). Jag wår tå allaredo tämmeligen til hälsan kommen. Humbla Landcr. 22 (1740). Läsningen gick .. temligen. 1SångBer. 251 (1863). En hvar fick tämligen sköta sig själf. VetAÅb. 1910, s. 300. Margta tyckte att han skulle följa inbjudan och åka till Hammarby på kalas, festkläderna passade tämligen. Erkelius SåsomEld 134 (1989). — särsk.
a) ss. bestämning till adj. l. adv. (jfr b): ganska, förhållandevis; jfr HOVLIG 4. (Pontius Pilatus kunde inte sägas vara ond l. god) serdeles medan någor stycker vti hans åthäffuor och ord haffua thet anseendet, lika som han hadhe waret temliga from. LPetri ChrPina Z 3 a (1572). Jagh tackar Gudh för temmelig godh helsa. BraheBrevväxl. 1: 11 (1639). Jag har tämmelig wäl emottagit honom; ty han synes wara föga nöjd. Riccoboni Catesby 71 (1761). Klen frukost, middag tämligt skral. Lenngren (SVS) 2: 261 (1814). Någon .. ryslig synd hade hon ju inte begått, det var hon då tämligen säker på. Lindström Leksaksb. 43 (1931). I vilket fall blev rånarna fast och fick tämligen långa fängelsestraff. Trenter SkönJuv. 64 (1991).
b) i sådana uttr. som tämligen så sådan l. sådan (jfr SÅ, adv. I 4 e), så (där) tämligen (se SÅ, adv. I 4 k ρ). Om hyttebruchningen .. kann jag inthet anneth scriffve om, utan thet går så temlig tiill i alle saker. G1R 24: 558 (1554). Sin utgångsställning hade han tämligen så klar. Hellström Malmros 122 (1931).
Spalt T 3619 band 36, 2010