Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÄNNLIKA tän3lika2 äv. 400, förr äv. TÄLNIKA l. TÄNGLIKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (SkeppsgR 1544, s. 32, osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. tännlik) VaruhusR 1541, Celsius Ordspr. 5: 111 (1718)); förr äv. TÄNNLIK l. TÄNRIK, r. l. m.; pl. -ar (BoupptSthm 1679, s. 1008 (: Messingz tenlickar), HLilljebjörn Hågk. 1: 17 (1865)) l. -er (se ovan).
(i sht i fackspr.) om spik l. nubb l. (häft)stift o. d. använd (använt) vid möbeltapetsering l. träarbete o. d. (o. tillverkad (tillverkat) av metall, vanl. med stort, runt, buktigt (ofta ornerat) huvud), möbelspik; i sht i pl.; äv. allmännare, särsk. med inbegrepp av spik osv. använd vid tyg- l. läderarbeten o. d. (jfr DOPP, sbst.1 3, SADELMAKAR-STIFT); förr äv. om spik osv. använd för att fästa upp tapet (se d. o. 1 b, 3) o. d., tapetnubb. VaruhusR 1541. (Kyrkan har) Kiöpt små tenglickor till klädet omkring predikstohlen. BtÅboH I. 11–12: 62 (1684). 200 st tällnikor till fönstrens Lagande uti Kiöken. HovförtärSthm 1725, s. 138. 1 Pulpet med 2 lådor under och grönt täcke omkantadt med svart läder och tenglickor. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 149 (i handl. fr. 1753). Tenlikor .. – Härmed menas ej alla de spiksorter som nyttjas af tapetserare .. utan endast de, som begagnas som beslag på stoppade möbler och hafva stora toppiga, (nästan halfklotformiga) på undersidan ihålige, hufvuden. Eneberg Karmarsch 2: 629 (1862). Hästarnas seldon hade väldiga stommar af trä, rikt beslagna med mässingsgrannlåter och blanka tännlikor. Melander Långtur 152 (1896). Till fastgörandet av gyllen- och silverlädret på väggarna brukades tällikor eller stift. Karlson StåtVard. 31 (1945). — jfr LÅS-, MÄSSINGS-, PUMP-, SILVER-, SKO-, SKOMAKAR-TÄNNLIKA.
Spalt T 3649 band 36, 2010