Publicerad 2010   Lämna synpunkter
TÄTE tä3te2, r. l. m. (VetAH 1749, s. 12, osv.) äv. (numera mindre br.) n. (2SvUppslB 30: 287 (1954)); best. -en resp. -et; l. (numera i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) TÄTA tä3ta2, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(tät- i ssgr 1729 (: Tätgräs) osv. täta (-th-) 1747 osv. täte 1749 osv. täte- i ssg 1747 (: tätemjölk). tätt- (-æ-) i ssgr 1737 (: tættgræs)–1742 (: Tättmiölk))
Etymologi
[sv. dial. täte, täta; jfr äv. sv. dial. tätte, tätt, tett m. fl. former; jfr nor. tette, fvn. þétti; till TÄT, adj.]
1) om (vätska innehållande) ämne (vanl. bestående av mindre mängd (torkad l. sparad) tätmjölk) innehållande för beredning av tätmjölk nödvändiga bakterier (o. använt ss. kultur (se d. o. 4) vid beredning av sådan mjölk), tätämne. The äro mycket rädde om täta, och villja icke gärna gå frå sjelfva thess första begynnelser, emedan thess barndom gifver icke så god tätemjölk, som thess fullvordne ålder. Boding ÅngermHush. 34 (1747). Från början beredes .. (tätmjölken) på så sätt, att man gnider väggarna av ett mjölkkärl med .. tätört, samt därpå häller ned mjölken. Men sedan behövs det bara, att man tillsätter litet sådan gammal och sur mjölk, s. k. ”täte”, så har detta samma verkan som tätörten. Sandström NatArb. 2: 57 (1910). Det är bakterier i .. (tätörtens) slem, som äro verksamma vid ostämnets utfällning. Ett vida bättre täte kan köpas på apoteken. 2SvUppslB 30: 287 (1954). Täte .. (dvs.) den bakteriekultur som tillsätts vanlig mjölk för framställning av långmjölk (tätmjölk). ModStKokb. 634 (1983).
2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om växt vars blad innehåller ett enzym som kan användas ss. täte (i bet. 1), särsk. om (individ av) arten Pinguicula vulgaris Lin., tätört. Fins tätmjölk icke, så skaffar man sig täte eller tätgräs och lägger uti mjölken, hvaraf hon .. löper. SockenbeskrHäls. 320 (1791). Fet-ört .. Tätha .. För örtens användande till s. k. tätmjölk. Dybeck Runa 1847, s. 11.
Ssgr (till 1. Anm. Nedan anförda ssgr kan [jfr Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990)] möjl. delvis äv. uppfattas ss. sammansatta med tät, adj.): A: TÄT-GRÄS. (tät- 1729 osv. täte- 1747. tätt- 1737–1742) [jfr nor. tettegress] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om växt vars blad innehåller ett enzym som kan användas ss. täte, särsk. dels om individ l. art av växtsläktet Drosera Lin., sileshår (särsk. om arten D. rotundifolia Lin., rundsileshår), dels om (individ av) arten Pinguicula vulgaris Lin., tätört. Lönnberg Artedi 48 (1729). Ingen tät-Miölk produceras någonsin utan tättgräset, i hwilket allena ligger en så sälsam, och af oändelig krafft altid ny egenskap. Linné Bref I. 2: 21 (1742). Pinguicula vulgaris, tätgräset: saften dödar ohyra ur hufwudet på barn. Gadd Landtsk. 2: 178 (1775). Tätgräs (Drosera rotundifolia) .. Örten är tätt fullsatt med rödbruna, taggiga hår, samt små klara perlor af en seg vätska. Dybeck Runa 1845, s. 57. —
-MJÖLK. (tät- 1732 osv. täte- 1747. tätt- 1742) [jfr nor. tettemjølk, nor. bm. äv. tettemelk] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om surnad mjölk med tät l. seg konsistens framställd av nysilad mjölk l. skummjölk gm tillsats av täte; jfr lång-, tjock-mjölk. Linné Skr. 5: 77 (1732). I norra delarne af vårt land beredes vid tillsättning av (tätörts)bladen genom .. (dess) klibbiga ämne den s. k. tätmjölken, hvilken är så seg, att den kan utdragas i långa trådar. Rebau NatH 2: 141 (1879). Sommartid utgjorde tätmjölk och tunnbröd huvudrätten, och som det då var en dag, som mor kärnade smör, ”vankades” alltid kärnfil i tätmjölkskålen. SkogsarbMinn. 49 (1950). —
-ÄMNE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) täte. At bibehålla god tätmjölk, måste man hvar annan eller tredje dag sila på tätämnet .. ny mjölk. VetAH 1749, s. 12. Surnad mjölk och växter som har använts som tätämne/löpe. ANF 104: 195 (1989). —
-ÖRT. om växt vars blad innehåller ett enzym som kan användas ss. täte, särsk. om (individ av) arten Pinguicula vulgaris Lin. (jfr fet-ört 1); i sht i pl. äv. om släktet Pinguicula Lin.; förr äv. om individ l. art av växtsläktet Drosera Lin., sileshår; jfr -gräs o. täte 2. Pingvicula, Tät-ört. .. Af bladen tilredes Norrlänningens tät-mjölk. Aspelin Fl. 7 (1749). Sahlén VenersbFl. 55 (1854; om Drosera Lin.). Tätörter, Pinguicula, släkte tätörtsväxter med knappt 50 arter fleråriga, insektsfångande örter. NE 18: 582 (1995).
B (†): TÄTE-GRÄS, -MJÖLK, se A.
C (†): TÄTT-GRÄS, -MJÖLK, se A.
Avledn. (till 1): TÄTA, v.2 (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med avs. på (nysilad) mjölk: gm tillsats av täte komma att tätna l. bli seg; äv. abs. Detta Tättgräs bör oundwikel. beskrifwas; alt annat med grädda, kiernmiölk etc. är otillräckeligt, at täta med. Linné Bref I. 2: 21 (1742). All mjölk tätas, hwilket .. sker med bottenmjölk, som hämtas af någon wäl löpnad filbunke. Zetterstedt SvLappm. 1: 126 (1822). Att täta med tätört kunde lätt misslyckas och var alltid besvärligt, därför litade man hellre till förut tätad mjölk. Norlind AllmogL 371 (1912).

 

Spalt T 3688 band 36, 2010

Webbansvarig