| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÄTNA tä3tna2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) motsv. TÄT, adj. 1: bli tät(are), förtätas; särsk. dels om luft l. luftburen massa (ss. dimma l. moln l. rök o. d.): komprimeras, bli tjock(are), dels om mörker l. töcken l. skugga o. d.: djupna, bli (nästan) ogenomtränglig; särsk. i förb. med prep. till med huvudord betecknande resultatet av förtätningen; i sht förr äv. om flytande ämne l. massa: antaga tjock(are) l. (mera) trögflytande konsistens; förr ngn gg äv. tr.: förtäta (se d. o. 2); äv. bildl., särsk. om stämning l. känsla l. själsligt tillstånd; jfr 3. Lind (1738). Saften (från kautschukträdet), som först är så tjock som grädde, tätnar snart. Lindström Bates 84 (1872). Upp ur hafvet steg en gulnad dimma, tätnande luften med sin unkna dunst. Levertin II. 2: 22 (1887). Novembermörkret tätnade öfver skorstenarna och taken. Söderberg Förvill. 149 (1895). Den korta, tropiska skymningen faller för att snart tätna till natt. Ossiannilsson Tigerh. 134 (1908). Under tiden tätnade spänningen mellan dem. Hos dem båda tog den sig uttryck i osäkerhet. Heerberger Dag 91 (1939). (Studenterna) sorlar i matsalen, dricker och äter och röken tätnar under det nikotinbruna taket. Henschen SkuggBrott 250 (2004).
2) motsv. TÄT, adj. 2: bli tätare l. mer sammanhängande; särsk. dels om ngt växande, dels om människoskara l. befolkning o. d.; äv. med pluralt subj., dels: bilda mer l. mindre kompakt anhopning l. klunga, klumpa ihop sig, dels: utökas till antalet, bli fler; äv. dels bildl., dels ss. vbalsbst. -ing, konkret (se slutet). Har man gammal Haszelskog, så bör den om hösten afhuggas .. hwarigenom nya sidogrenar wankas, Busken tätnar och blir ganska rik til Löfbrott. Brauner Bosk. 116 (1756). Innan vi visste ordet af, befunno vi oss åter i skogen, som allt mera tätnade. TurÅ 1889, s. 28. (Den ekonomiska krisen) bröt ut öfverallt, där befolkningen tätnat kring fabriksskorstenar och grufschakt. Hellström Kusk. 169 (1910). De många husen tätnade till stad. Lindqvist Herr. 118 (1917). Framför entréerna till biograferna tätnar de svarta skarorna, man får knappast rum på trottoarerna. Fogelström Vakna 51 (1949). Nu tätnade sysslorna för varje dag men kvinnornas mest. Spong Kråkn. 100 (1963). — särsk. jäg. ss. vbalsbst. -ing, konkret: tät l. svårgenomtränglig vegetation, tätt buskage l. skogsbestånd o. d. I videsnåren rådde muntert lif, när nord- och lappmesar ströko genom tätningarna under upprepade locktoner. Hemberg ObanStig. 140 (1896). (Man har) meddelat jaktvärden att en flock vildsvin är ringade i en tätning och en flock kronvilt i en annan. DN 25 ⁄ 1 1968, s. 7.
3) (†) motsv. TÄT, adj. 3: bli ogenomsläpplig för vatten l. luft o. dyl. l. fri från hål l. springor o. d.; särsk. med anslutning till 1, om träkärl: gm upptagande av vätska öka sin volym (o. därmed bli tät); anträffat bl. i ordböcker. (Sv.) Tätna .. (lat.) Quando res aliqua rimas agens, iam condensatur. Schroderus Dict. 257 (c. 1635). Tunnan har tätnat. Sundén (1891).
Spalt T 3690 band 36, 2010