| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÖRN tœ4rn, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) (kraftig) stöt l. smäll l. knuff l. (kraftigt) slag o. d.; särsk. om stöt som uppstår då fartyg l. båt o. d. lägger till vid brygga o. d. (se särsk. γ); äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., särsk. om påfrestning l. bakslag l. motgång l. nederlag l. olycka o. d. Ingen ros utan törnen – i Paris intet steg utan törnar, puffar till höger, puffar till venster. 3SAH 13: 117 (1841). En tjock korkfender skyddar ångarens akterskrof för törnar och tryck. SD(L) 1897, nr 34, s. 2. Både föraren och jag voro som förlamade en lång stund av den kraftiga törnen. Hela tenderns kolförråd hade trängt in i hytten. Järnvägsminn. 73 (1952). Det allmänna rättsmedvetandet tålde inte hur många törnar som helst. Nesser FallG 198 (2003). — särsk. i vissa uttr.
α) få (sig) en (sådan l. sådan) törn l. (sådana l. sådana) törnar, få en (sådan l. sådan) smäll l. knuff l. ett (sådant l. sådant) slag o. d. resp. (sådana l. sådana) smällar l. knuffar l. slag o. d.; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Schulthess (1885). De allierade ha tydligen ansett, att Italiens motståndsvilja fått hårda törnar, ty annars hade man väl icke släppt loss den så länge tillbakahållna bombningen av Rom. SvD(B) 1943, nr 194, s. 12. Bilen körde på en man i 40-årsåldern .. Mannen fick en törn av stänkskärmen, så att han slog runt i luften. GHT 1944, nr 134, s. 5. Hans anseende fick sig en törn. Sund LanthSon 121 (1997).
β) ge (ngn l. ngt) en (sådan l. sådan) törn, ge (ngn l. ngt) en (sådan l. sådan) smäll l. knuff l. ett (sådant l. sådant) slag o. d.; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Om man intet skulle bruka denna försichtigheten, wore perikel (dvs. risk) at Skeppet gåfwe en sådan törn på Anckaret, at det kommer at springa, och gåå med. Rosenfeldt Tourville 43 (1698). ”Din förb… grötfatsslickare,” sa’ jag, ”vill du låta bli nu!” och dermed gaf jag honom en törn, så att han stöp. Carlén Ensl. 2: 253 (1846). Det (är) en liten nätt törn juryn i Los Angeles givit förbundspresidiets auktoritet. SvD(A) 1932, nr 218, s. 9. Han gav buren en ny våldsam törn. Karnstedt Gnistsk. 96 (1990).
γ) i sådana uttr. som ta törn (mot l. på l. vid ngt), särsk. dels om person: (medelst båtshake l. stör o. d.) hindra l. dämpa l. ta emot en stöt, dels om fartyg l. båt o. d.: törna mot ngt; äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. Weste (1807). Se så, båtshaken ut, tag törn! Runeberg (SVS) 7: 8 (1832). Jag tog .. en icke så ringa törn denna gången .. för min hjelpsamhet; ty det blef konkurs efter honom. Wingård Minn. 4: 61 (1847). ”Hvad kostar skjutsen,” frågade han då båten tagit törn mot bryggan. Lindhé Ledf. 219 (1903). Den värmländska industrien kan emellertid ta hårda törnar, ty den har samlat i ladorna och fört en mycket försiktig politik. GHT 1943, nr 235, s. 4.
2) i sht sjöt. varv l. ögla (av rep l. tåg l. kabel l. kätting o. d.); äv. om oavsiktligt åstadkommen ögla l. bukt l. (halv)knut (på rep osv.), kink; förr äv. i uttr. ta en törn (se TAGA, v. I 3 i ε). Platen Glascock 1: 40 (1836). Om kettingen ej vore försedd med lekareklammar skulle törnar lätt uppkomma i densamma då fartyget liggande till ankars svajade rund. Frick o. Trolle 204 (1872). Allt under det man skjuter upp tåget, tvinnar man det åt samma håll – hur mycket avgöres med känseln. Vidare måste man slå ut eventuella törnar i detsamma. Weinberg Sjömansk. 25 (1954). Törn .. (dvs.) ett varv, en rundtörn av en lina runt något föremål. Block OrdbBåtfolk (1983). — jfr KRYSS-, RUND-TÖRN.
3) (i sht sjöt.) vakt l. arbetsskift (på fartyg) o. d.; äv. om tur (se TUR, sbst.1 3) l. ordning, särsk. dels i fråga om ordning i vilken fartyg får komma till kaj (särsk. i uttr. ligga på törn), dels i fråga om förmedling av arbete åt sjömän; förr äv. allmännare, om kortare tidsperiod: stund, tag. Då ungherrn har fri vakt eller då han icke vet huru han skall fördrifva tiden, må han då gå på däck och taga sig en törn vid rodret. Platen Glascock 1: 30 (1836). Det var nu ganska stilla till ”ett glas”, då fria vakten purrades. Således endast en kvart kvar på den här törnen. GHT 1905, nr 197 B, s. 3. När hela moderniseringen väl är genomförd, blir (Sannegårdshamnen) en av Europas modernaste kolhamnar. Då komma fartygen säkerligen icke .. att behöva ligga på törn och vänta på kajplats. VFl. 1938, s. 56. Han fick alltid igen magsåret. Han var bara bra en liten törn. Ahlin IngÖg. 271 (1944). Jag friskskrevs, och strax före pingst åkte jag in till sjömansförmedlingen och satte upp mig på törn, som det hette. Jag skulle mönstra ut som obefaren jungman. Strömstedt MittLiv. 1: 219 (1981). För en dryg månad sedan stod Julen för dörren, nu står Båtmässan på törn. GbgP 4 ⁄ 2 1986, s. 28. — jfr NATT-, RODER-, SOV-TÖRN.
Spalt T 3730 band 36, 2010