| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
ULTRA ul4tra, äv. ul3tra2, adj. oböjl., adv. o. sbst.; ss. sbst. m.//ig.; pl. -s; ss. sbst. förr äv. ULTRAS, m.//ig.
I. ss. adj.
1) (numera mindre br.) om person: som hyser extrema åsikter l. går till ytterlighet (i viss fråga); särsk.: (politiskt) starkt konservativ; äv.: som karakteriseras av l. besitter en hög grad l. stor myckenhet (av ngt som anges av sammanhanget). SvLittFT 1835, s. 224. Svärföräldrar ock Gross-dito äro ultra katoliker. Strindberg Brev 10: 175 (1894). Efter att dessförinnan hört till bördens och rangens mest ultra, blef hon som en simpel dödlig kvinna vildt, vanvettigt kär. Levertin 11: 52 (1905). Till sin allmänna åskådning var Balzac konservativ, närmast ultra. BonnierLittH 4: 177 (1930).
2) (numera bl. tillf.) om ngt sakligt: som går till ytterlighet, extrem. Ett vittert samfund, som ej bör vara ultra i annat än förträfflighet. 3SAH LIX. 3: 352 (1846). Det ultra verldsliga i röst, min och blick öfvergaf henne ej. DN 4/1 1883, s. 2. Men det lär ej kunna förnekas, att ultra högerpartiet förlorat i inflytande. Billing AntRiksd. 123 (1897). På sommaren 1834 tog han sitt parti, bröt med ämbetsbanan och startade en ultra litterär tidning. Sturzen-Becker Sturzen-Becker 1: 19 (1911).
II. ss. sbst.: person som hyser extrema (i sht politiska) åsikter, anhängare av ytterlighetsriktning; äv. (o. numera i sht) allmännare, om hängiven anhängare l. beundrare av ngt l. ngn. MarkallN 1: 5 (1820). I författarens ögon är den mest afgjorda ultra ej sällan mer aktningsvärd, än en halfgjord liberal. Livijn 2: 113 (1831). Hos oss strida språkpartierna om magten och äflas att klyfva det enda, odelbara folket i två stridande läger. Ultras rasa på båda sidor och sönderklösa hvarandra, men en center bildar sig småningom. FoU 21: 191 (1883). Medan de moderatare elementen synas skola få överhand i Petrograd, härska arbetare och ultras i Moskva. AB 1917, nr 81, s. 9. Ledaren för klubbens ultras, de allra mest inbitna fansen. Expressen 9/6 2001, s. 7.
Spalt U 56 band 36, 2010