| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
UNDERJORDISK un3der~jω2rdisk, adj.; adv. -T.
1) som förekommer l. hör hemma l. äger rum (l. förekommit osv.) under (se UNDER, prep. o. adv. I 1 d β) jorden; särsk. dels i fråga om malmfyndighet o. d., dels om växtdel; jfr UNDER-JORDS-. Så äro äntå wåra underjordiske Fruchter i diupet i thetta målet icke jämförandes emoot the förgängelige Wäxter widh Dagen. UHiärne Suurbr. 114 (1680). Leran, som af vågorne blifvit sammanförd till stora berg, hvilka sedan af någon underjordisk värma blifvit stenhårda. Höpken 1: 233 (1745). Nästan alla .. (västindiska) Öar hysa flera eller färre märken efter .. förfärliga utbrott af underjordisk eld. VetAH 1790, s. 162. Sålunda är underjordiskt arbete (i grufvor och stenbrott) .. i nästan alla länder förbjudet för kvinnor. Schauman o. Christierson Gide 468 (1899). Särskilt frön och växternas underjordiska delar äro stärkelserika. Bolin OrgKem. 151 (1925). Underjordisk sjö ger Ljungbyhed evig vattentäkt. DN(A) 10/8 1964, s. 2. — särsk.
a) om anläggning (se d. o. III 1) o. d. Polhem Invent. 25 (1729). De göra underjordiska diken, dem de fylla och hålla öpne med den bortrögde stenen, at watnet ej må göra en kall och sur jord. Alm(Ld) 1772, s. 38. Det var naturligt, att katakomberna skulle vara kära för de kristna, som nyligen tagit sin tillflykt till dessa underjordiska gångar och där förrättat sin gudstjänst. Lagergren Minn. 8: 190 (1929). En rufsig, halvberusad kvinna gled ned i trappan till den underjordiska toaletten, där hon dock svärjande konstaterade att det var stängt. Siwertz Tråd. 11 (1957).
b) om (litet) övernaturligt väsen, i sht vätte o. d.; i sht substantiverat. Thorsten såg att det war en vnderjordisk mann. Björner Thorst. 3 (1737; isl. texten: huldumadur). (Han) berättade för sällskapet .. om ”de underjordiske”, .. hvilka han beskref såsom ett trollpack af små, fula, bleka eller blåaktiga menniskolika skepnader, klädda i grått och med svarta hufvudbonader. Bremer Strid 184 (1840). Utan minsta betänkande avgjorde hon, att det var en underjordisk, som .. (vallpojken) hört. ArkNorrlHembygdsf. 1923, s. 61.
c) i bildl. anv.: som mer l. mindre äger rum l. görs i det fördolda l. utan insyn utifrån l. i hemlighet (o. i (uttrycklig) opposition mot etablissemang o. d.); hemlig; mer l. mindre subversiv; särsk. (o. numera i sht) i fråga om politisk motståndsrörelse l. alternativ kultur(yttring) o. d. I landet finns flera underjordiska rörelser. De gav ut en underjordisk tidning. Geijer I. 1: 288 (1845). Kanske någon af de mellanmän, som ministrarne begagnade i sina underjordiska ränkor, kunnat hitta på en dylik tillverkning af uppståndelseväckande skrifter, för att förtjena penningar. Malmström Hist. 3: 313 (1870). (Man) får .. icke inbilla sig att kommunisterna inställt sitt underjordiska arbete. SvD(A) 1933, nr 261, s. 4.
2) som tillhör l. härrör från l. kännetecknar l. på annat sätt hänför sig till underjorden (se under-jord 2 a). Poeterne hafwa satt .. (den trehövdade hunden Kerberos) för ingången af Plutonis underjordiska Rike. Ehrenadler Tel. 320 (1723). Så länge du är ung, är ditt blod warmt på sitt sätt, men den elden der brinner, är ingen god eld; det är ingen eld ifrån himmelen, det är en underjordisk eld. Thomander Pred. 1: 85 (1849). Mot öster vette celladörren i de olympiska gudarnes tempel, mot väster i de underjordiska gudarnes och heroernas helgedomar. Hahr ArkitH 60 (1902).
Spalt U 178 band 36, 2010