| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1) -LÄGE. läge under ngn l. ngt; äv. (o. i sht) bildl., om sämre l. ofördelaktigt läge o. d. (i förhållande till motpart o. d.); särsk. i sådana uttr. som befinna sig l. komma i underläge, slå ur underläge. En brottare i underläge utför ofta ett grepp, som populärt benämnes sugning. SvD(B) 3/4 1933, s. 14. Det blev nästan varje dag slagsmål. Han var ju äldre så jag kom i regel i underläge. Typografminn. 123 (1952). Sverige har en stor tradition i att slå ur underläge, att vända det negativa till något positivt. GbgP 9/8 1997, 2: 27. —
(II 1) -LÄGG. [till -lägga med anslutning till lägg, sbst.2] underlag (se d. o. 1) o. d.; särsk. (o. numera nästan bl.) om plant föremål som läggs (ss. skydd o. d.) under ngt. Nilsson Dagb. 43 (1816, 1879). Underlägget för strykning bör vara en filt, eller annat mjukt ylletyg, beklädt med fint, gammalt linne. AHB 34: 31 (1869). Han smuttade och ställde försiktigt tillbaka glaset på det lilla runda underlägget. Johnson GrKrilon 73 (1941). jfr bords-, hov-, skriv-, skrivbords-underlägg m. fl.
Ssgr (i sht i fackspr.): underläggs-bricka. bricka som läggs l. är avsedd att läggas (ss. skydd) under ngt; särsk. om mutterbricka. TT 1892, s. 124. Underläggsbricka skall anbringas till förmedling av mutterns anliggning. SFS 1919, s. 35. Underläggsbrickor för strömbrytare, väggkontakter etc. KatalInstall-Asea 1931, s. 117.
-platta. platta som (för fördelning av tryck l. ss. skydd o. d.) läggs l. är avsedd att läggas under ngt. TT 1878, s. 178. Cementblocken hvila närmast på underläggsplattor af beton och under denna är en grusbotten anordnad. SDS 1900, nr 495, s. 2.
-LÄGGA, -else (†, Lind 1: 1717 (1749)), -ning; -are (†, ArkliR 1565, avd. 23, 2SAH 7: 46 (1814)). [fsv. undirläggia]
1) (numera bl. tillf.) till II 1: lägga l. placera (ngt) under ngt; förr särsk. till under II 1 d, i fråga om att sätta ord till musik; äv. i uttr. underlägga ngt med ngt (förr äv. underlägga ngt ngt), lägga l. placera ngt under ngt, särsk. i fråga om textilier: fodra l. beklä ngt på undersidan med ngt. Een Rödtt Carmesii Sammettz boneth wnderlackt med gyllene dwck. HH 1: 23 (1543). En fruktmånglerska, som på hufvudet bar in till Paris en stor korg vindrufvor och aprikoser, men likväl, på det ej bördan måtte göra för mycket ondt, efter vanligheten underlagt korgen ett ansenligt stycke tyg. Almqvist GMim. 2: 134 (1842). Tragiska melodier, till vilka de underlagda komiska texterna togo sig makalöst ut. Sturzen–Becker HinsidSund. 1: 78 (1846). Två kombinerade siffror .. med ett underlagt parallellsystem. Friesen o. Grape CodArg. 77 (1928).
2) (†) till II 2: tillskriva (ngt (l. ngn) ngt (särsk. betydelse l. mening o. d.)). Dalin (1855). Det tyngsta af allt .. är att vandra i en meningslös värld. Vi underlägga också med naturnödvändighet .. allting en mening. Quennerstedt StrSkr. 1: 322 (1907, 1919).
3) till II 4: lägga (ngn l. ngt) under (ngn l. ngt), underkasta (se d. o. 1) l. underordna; särsk. med direkt obj. betecknande dels land(område) l. rike o. d., dels hemman o. d.; särsk. i uttr. vara underlagd ngn l. ngt, tillhöra l. lyda under ngn l. ngt; äv. (o. numera bl.) med refl. indirekt obj.: lägga (ngt) under sig; förr äv. med enbart direkt obj.: besegra l. övervinna (ngn l. ngt); jfr -bringa 2, -ge. Hebr. 2: 8 (NT 1526). Jag gick åstad och med Guds hjelp underlade fienden, undantagandes 2 man, som jag tog till fånga. KrigVAT 1897, s. 538 (1659). Wederlag för 1½ hemman som bemäldte Gästgifweri tillförne warit underlagda. Svedenfors Gränsb. 1: 138 (i handl. fr. 1693). Författaren hade .. den stora fördel, att de resultater, hvartill han skulle komma, redan voro i verkligheten gifna; han underlade dem blott sina principer. Geijer I. 1: 147 (1818). Den avgörande försvarskampen upptages först sedan fienden inträngt i landet och underlagt sig större eller mindre delar av detsamma. VFl. 1935, s. 167.
4) (numera mindre br.) till II 5: underkasta (se d. o. 2) (ngt l. ngn ngt). Alle ting äre hastige omskifftelsen (förwanskeligheter) vnderlagde. Schroderus Comenius 968 (1639). Inom riket äro verkningarne af (riksgälds)contoirets förfallna anseende redan synbare, då .. den lägre arbetande hopen underlägges någre få förmögnares tycke och välbehag. Wallquist Minn. 4 (1790). Det nationelt svenska har fått förkrympa därhän, att själfva vår historia underlägges främmande värdering. KKD 5: XXIX (1909). Om landsvägs underläggande statens omedelbara vård förordnar statsrådet. FFS 1920, s. 263.
Spalt U 197 band 36, 2010