| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1 (e)) -VEGETATION. sammanfattande, om under träd (i skog) l. buskar (i buskmark) förekommande växtlighet; äv. mer l. mindre bildl., om ngt som finns l. verkar i skuggan av ngt etablerat l. erkänt; jfr -växt. MosskT 1893, s. 531. En skog, där ormbunkarna bildade en hart när manshög undervegetation. TurÅ 1945, s. 135. Vi måste skapa en bättre miljö för undervegetationen av småföretagande. GbgP 1/9 1991, s. 18. —
(II 1, 2) -VERK, sbst.2 (sbst.1 se under, sbst. ssgr) [jfr fsv. undirvärke] (†) inrättning l. arrangemang o. d. som befinner sig under l. innanför l. utgör en undre del av ngt (av samma l. liknande slag). Låtet å nyio upsättia alla bänckarna, dem skalckachtige händer hade aldeeles nederrifwit, underwärcket och bräderne sönderbrutit uthi Minori Auditorio. VLRäk. 1677, s. 53. En Klädning, hwars like du aldrig såg, / Med underwärk och öfwertåg. Dalin Vitt. 6: 172 (1758). 2NF (1920; om orgelklaviatur).
Ssg (†): underverks-gång. (†) om gång som löper i undre del av försvarsanläggning. Wärnskiöld Fortif. B 3 b (1673). —
(II 4 slutet) -VERKMÄSTARE. (förr) Om natt-tjenst äger rum, har en Under-verkmästare befälet i machinstationen. ReglSJLokför. 1861, s. 14. —
(II 1 f) -VIKA. (†) undkomma l. undslippa l. undvika (ngt). OPetri Tb. 55 (1525). (Han stadfäster) sin Straffpredikan med Gvdz wittneszbörd att hon war här kommen aff Gvdh och icke aff sig sielfwan uptänckt, att underwijka ther med Israels folkz taal. Rudbeckius KonReg. 188 (1615). —
(II 1 c) -VIKT. vikt som understiger den fastställda l. angivna l. förväntade o. d., alltför låg vikt; särsk. om onormalt låg kroppsvikt hos person l. djur. PH 3: 2368 (1746). För att ej befara undervikt är det lämpligt att justera maskinen, så att vid kontrollvägningen erhålles 3 à 5 grams öfvervikt. LB 3: 729 (1907). Undervikt kan bero på överfunktion från sköldkörteln. Rössner KonstMåBra 95 (1993). särsk. mer l. mindre bildl. särsk.
α) (†) underlägsenhet (i styrka l. betydelse l. antal o. d.); äv.: underläge. Nohrborg 667 (c. 1765). Under den store Cosmus de Medicis war .. (åkerbruket) i underwigt mot Handel och Konster. GT 1787, nr 97, s. 2. Protektionisternas .. undervigt i Förste kammaren verkade .. ytterligare missmod. LdVbl. 1887, nr 28, s. 3.
β) (†) underbalans; särsk. i fråga om utrikeshandel, särsk. i uttr. undervikt i handeln. 2BorgP 3: 397 (1727). Mindre nödige utländske waror, hwilka förordsaka underwigt i handelen och en deraf härrörande hög wäxel-cours. PH 6: 3901 (1756). (Att) en Diamant-grufva, som drifves med årlig undervigt, icke utan det allmännas förlust kan njuta det Allmännas biträde. LBÄ 21–22: 82 (1799). SvH IX. 1: 213 (1908). —
(II 1 c) -VIKTIG. som har undervikt; i sht om person l. djur; motsatt: överviktig. Posten 1769, s. 396. En af stadens betydligaste Magistrats-personer .. hade pliktfält en bagare för undervigtigt bröd. Agrell Maroco 2: 312 (1800, 1807). Att det skickas till slakterierna alldeles för många underviktiga ungnöt. JordbrFörenBl. 1960, nr 3, s. 1.
(II 4) -VILLIG. (†) underdånigt l. ödmjukt tjänstvillig; jfr -tjänst-villig. E. Excell:z undervillige och ödmiuke tiänare. OxBr. 11: 269 (1640). RARP 6: 270 (1656). —
-VINGE.
1) till II 1, om undre vinge på flygplan med vingar i två l. flera plan. På ett biplan med vingarna rakt över varandra .. blir det bärande motståndet för undervingen genom inverkan av övervingen reducerat. Thulin o. Malmer Flygm. 40 (1916).
2) (numera mindre br.) till II 1, 2, om bakre o. av överliggande vinge (delvis) täckt vinge hos vissa insekter, bakvinge, flygvinge; förr äv. om undersida av fågelvinge. Laternaria Chinensis .. med wackra underwingar. Linné FörelDjurr. 236 (1751). Jag har aldrig sett något vitare än .. (fiskgjusens) undervingar där han hängde .. mellan talltopparna och de svartblå molnen. Rosen GrönK 108 (1940). —
(II 4) -VINNA. [fsv. undirvinna] särsk. (†) erövra (land(område) o. d.), lägga under sig. Ihre (1769). Kejsar Trajanus lät romerska nybyggare slå sig ner i det nyss undervunna Dakien. Nordenstreng EurMänRas. 169 (1917).
Spalt U 254 band 36, 2011