Publicerad 2011   Lämna synpunkter
UNIONELL un1iωnäl4, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. -el)
Etymologi
[jfr eng. unional; till UNION, med den från fr. lånade ändelse som äv. föreligger i t. ex. REELL, adj., TRIVIELL]
som har avseende på l. tillhör l. gäller l. är gemensam för (parter i) union. Den politiska vigten af de unionela förhållandenas befästande genom likartade statsformer. MinnSvNH XII. 2: 186 (1840). Tre unionella pansarfartyg hade förstörts af de konfedererades helvetesmaskiner. AB 1865, nr 99, s. 4. Ett gemensamt unionellt rådsmöte i Kalmar. KyrkohÅ 1938, s. 20. Om den nationella demokratin avhänder sig finanspolitiken måste en unionell demokrati ta vid. Expressen 13/2 2001, s. 2.

 

Spalt U 352 band 36, 2011

Webbansvarig