| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UPPSEENDE up3se2ende, n.; best. -et.
1) (†) handlingen att se upp l. uppåt (se SE UPP 1 (a)); särsk. om handlingen att se upp till ngn (se SE UPP 1 b). Wåre Naboers opseende på Ridderskapetz och Adelens såsom thet förnembste Ståndetz comportement her uthi. Stiernman Riksd. 1448 (1664). Husbonden .. tilbad Gudarne, seendes up til himmelen; men under upseendet tog han tre leder af qvisten up af klädet. Dalin Hist. 1: 188 (1747). Schultze Ordb. 4060 (c. 1755).
2) (†) om ngns uppsyn l. utseende; jfr UPPSIKT 1. (Djur) huilken icke allenast med sarghande motte förgiordt them, vtan ock med theres förskreckeliga vpseende dräpit them. SalWijsh. 11: 19 (öv. 1536). At the .. hafwa .. itt styfft och alffwarsampt vpseende. Paulinus Gothus MonTurb. 238 (1629). MoB 10: 29 (1796).
3) om uppmärksamhet (se d. o. 1) l. intresse (för ngn l. ngt); särsk. i uttr. väcka (förr äv. göra) uppseende (jfr 4); förr äv. dels: försiktighet l. vaksamhet, dels: hänsyn (se d. o. 1); jfr UPPSIKT 2. OPetri 2: 411 (1531). Vm thet szå sack vore .. (att) Keyserenn .. vorde oss offuermanendis, thå skole wij på szådant mandatt inthet vpseend haffua, vtan hoss thenne herren szom wij loffuet och suorit haffue .. bliffue. G1R 10: 52 (1535). Det ena (medlet mot boskapssjukdomar) var eftertanke och uppseende i allmänhet och det andra var medicamenter. Barchæus LandthHall. 70 (1773). Biörnbär .. förtiänar upseende för sin sköna, wälsmakeliga frukt. Fischerström 4: 22 (1792). För tio år sedan skulle man fästat uppseende vid tvenne sådana dikter. SvLitTidn. 1821, sp. 251. Han uppträdde äfven vid hofven och gjorde der uppseende för sin ståtliga hållning. Samtiden 1874, s. 144. Folk kom och gick. Där skulle han inte väcka uppseende, om de där från båten dök upp skulle det vara lätt att försvinna bland alla människorna ut bakom bussarna. Trotzig Sjukd. 135 (1972).
4) [utvecklat ur 3] om stor, allmän o. överraskad uppmärksamhet; ofta övergående i bet.: uppståndelse l. sensation (se d. o. 2) l. bestörtning; ofta med klandrande bibet.; särsk. i uttr. väcka (förr äv. göra) (sådant l. sådant) uppseende (jfr 3); jfr UPPMÄRKSAMHET 2, UPPSIKT 4. Att mehrbemelte Churfuste åter ähr bracht på Hennes Kongl. May:tts sijda igen, hvilket hoos een och annan här uthe haffver giffvit itt opseende, och i synnerheet hoos thet keyserlige hoffvet een stoor alteration. OxBr. 8: 523 (1645). Den obemärkte, som lefvat utan anspråk och dör utan uppseende. Choræus Bref 208 (1804). Jag .. önskar med uppsattsen väl väcka uppmärksamhet men icke uppseende. Bremer Brev 4: 392 (1865). Nyheten om Tessins öppna brytning med konungaparet gjorde stort uppseende i landet. Malmström Hist. 4: 99 (1874). I äldre dagar väckte det pinsamt uppseende, om en karl gick och satte sig på den s. k. kvinnosidan. Och tvärtom. Västerb. 1933, s. 59.
5) (†) omsorg l. omvårdnad (om ngn); särsk. om Guds omsorg om människorna (jfr FÖRSYN 4); särsk. i uttr. ha uppseende på ngn l. ngt (jfr 6); jfr UPPSIKT 3. Lijff och welgerning haffuer tu giordt migh, och titt vpseende bewarar min anda. Job 10: 12 (Bib. 1541). Röfware Capitainen .. hos hwilken jag .. måste hafwa så wäl upseende på des lilla trägård, som ock (osv.). DeFoë RobCr. 20 (1752). Gossarne .. förpassades .. under informatorns uppseende och vård, direkte till akademien. KLilljebjörn Hågk. 13 (1838).
6) [efter t. aufsehen] (†) uppsikt (se d. o. 2); särsk. i uttr. ha o. d. (sådant l. sådant) uppseende på (se PÅ I 24 b γ; jfr 5) l. med l. över ngn l. ngt. Rom. 16: 17 (NT 1526). Til at förekomma thet oköp som war i Landet .. hades nogha vpseende, at ingen måtte driffwa Landzköp. Girs G1 209 (c. 1630). Den som åtager sig upseendet och styrelsen öfwer Bergwerk, bör (osv.). Fischerström 1: 477 (1779). Öfver alla vid Grufvan varande byggnader, åligger Grufvefogden hafva ett vaksamt och sorgfälligt upseende. Johansson Noraskog 1: 114 (i handl. fr. 1785). (Biskoparna) skulle hafva uppseende icke blott med presterna .. utan äfven med menige man. Wahlfisk KatUnd. 16 (1889).
1) till 3: som väcker uppmärksamhet. Principiellt är det bra att mötas i diskreta gathörn, men då måste punktligheten vara hundraprocentig, annars kan själva diskretionen lätt bli uppseendeväckande. Hedberg VackrTänd. 127 (1943). (Han) hade ingenting uppseendeväckande i sitt utseende, om man undantar en nästan sjuklig blekhet. Lindgren MästBlomkv. 72 (1946).
2) till 4: som väcker uppseende; sensationell; häpnadsväckande; spektakulär; ofta med klandrande bibet. Att denna stam (dvs. den ryska) ej skulle vara af rent slavisk, utan ”turansk” härkomst, såsom .. fransmannen Henri Martin i ett på sin tid uppseendeväckande arbete, hafva påstått. AB 19/7 1879, s. 2. (Hon) hade gjort sig illa känd på många vis, så t. ex. .. genom en uppseendeväckande löshet i seder. Lidforss Dante II. 3: 75 (1902). D. A. Seip hade kommit med en uppseendeväckande teori om utvecklingen av de långa vokalerna på det gamla danska språkområdet. Wigforss Minn. 2: 63 (1951).
Spalt U 645 band 36, 2011