| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(8) -SYNING, sbst.2 († utom i ssgrna uppsynings-man o. uppsynings-mans-tjänst) uppsikt l. tillsyn l. övervakning l. kontroll (jfr uppsyn 1); äv. konkret, om person(er) med uppgift att utöva uppsikt osv., särsk. om person med polisiära uppgifter. VRP 1710, s. 319. Derpå ligger stor magt, at til grufwans befordran och uprätthållande för Kronan och Riket, må gifwas godt understöd, flitig upsyning och alfwarsam handräckning. Bergv. 2: 253 (1741). Stadsfiskalen med Vakt och Upsyning kommer: man hotar at bryta sig in med våld. Kellgren (SVS) 5: 313 (1790). Björkman (1889).
Ssgr: uppsynings-man. tillsyningsman; ordningsman (se d. o. 2, 3); jfr uppsyns-man. Stiernman Com. 1: 614 (1614). Den, som är satt till uppsyningsman, skall tillhållas att offentligen i klassen anmäla de oordningar, han varseblifvit; ty det är hans pligt. Dahm Skolm. 185 (1846). Uppsyningsman (vid museet) .. skall bland annat hava tillsyn över de lokaler, varuti skådesamlingarna förvaras. SFS 1935, s. 568. Vi (gick) in i fängelset och upp på uppsyningsmannens expedition, där jag fick klä av mig naken och utsattes för ett ingående förhör. Strömstedt MittLiv 2: 43 (1982). jfr gräns-, polis-, skogs-, stads-uppsyningsman m. fl.
-mans-tjänst. (numera bl. tillf.) SPF 1857, s. 338. Två uppsyningsmanstjänster vid tullbevakningen i Stockholm. PT 1904, nr 245 A, s. 1.
-ämbete. (†) (T.) Aufseher-Amt .. (sv.) upsynings-ämbete. Lind 1: 222 (1749). Svedelius Statsk. 4: 186 (1869). —
(10) -SÅ, -ning. (†) (på nytt) beså (åker l. jord o. d.) (med utsäde o. d.). Hagström Herdam. 4: 220 (1571; med avs. på åker). Någre Ödessgårdar som han .. hade Lättitt opsåå. HammarkDomb. 26/10 1631. Östergren (1965). —
(7) -SÅD, äv. -SOD l. SÖD. (†) uppkok (se d. o. 1); jfr såd, sbst.2 1. Tag Bladen aff Syra, stöt them til Moos .. kramma vth Safften vthi een glaserat Potta, sätt honom på Glöd, låt honom få een Vpsod eller twå, så åtskilier han sig, och blifwer klar som Watn. IErici Colerus 1: 231 (c. 1645). AHB 12: 32 (1865). —
-SÅGA, -ning. särsk.
1) till 3: såga upp (se såga upp 1) (ngt); äv. med resultativt obj. betecknande öppning l. ränna o. d. Uppsåga .. (dvs.) Genom sågning göra öppning på. DALIN (1855). Ett försök att uppsåga en ränna i isen misslyckades på grund af den .. starka kölden. SD(L) 1895, nr 91, s. 8. Fönsteröppningarne, uppsågade af Brobäck, kunde .. ej återställas till sin gamla storlek. MeddSlöjdF 1899, 1: 11.
2) till 12: såga upp (se såga upp 2) (timmer l. virke l. skog o. d.); äv. dels med bestämning inledd av prep. i l. till betecknande resultat, dels med resultativt obj. Förskaffendes så, att the stocker, som tijt framkörde äre, motte i tid och tijme upsågede bliffve. G1R 21: 80 (1550). Ett föga betydande qvantum timmer uppsågades till bräder. Englund Ged. 17 (1853). Cederträets förarbetande begynner med att uppsåga block af blyertspennslängd. TT 1896, Allm. s. 225. —
-SÅNG. särsk.
1) (†) motsv. -sjunga 1: handlingen att vid l. inför begravning under psalmsång åtfölja avliden (från plats utanför kyrkogård till gravplats). Murenius AV 376 (1658). Extraordinari tienster, som är soknbod, opsång, lijkp(r)edicor, testament, etc., betala froma åhörare så fattige som rijka, sam(m)a dag. Murenius AV 528 (1662).
2) (numera bl. tillf.) till 7, om hyllningssång l. lovsång o. d.; äv. bildl. Snoilsky är icke en fosterländsk skald i den mening, att han skrifwit några egentliga swenska ”uppsånger”. LfF 1889, s. 128. Berninis ryttarstaty af Constantin den store .. hvilken uppsång är icke den till kyrkans skimrande historia. Rosenius Himmelstr. 235 (1902).
3) (numera bl. tillf.) till 8, om sång (se d. o. 4) som utgör l. är avsedd att utgöra inledning l. början till ngt. ”Vak upp till möda, min raska arm!” sjunger smeden – det är uppsången till arbetet. SvLittH 2: 186 (1919). Efter denna både vackra och humoristiska uppsång följer en stridsskildring. 3Saml. 10: 26 (1929).
Spalt U 711 band 36, 2011