| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
URINAL ur1ina4l, r. l. m. (DN 6/5 1970, s. 5, osv.) ((†) n. WoJ (1891)); best. -en; pl. -er (BoupptVäxjö 1886 osv.) ((†) = WoJ (1891)).
kärl l. behållare för män att urinera i, särsk. dels (på offentlig toalett) om väggfast skål l. ränna (med självspolning), dels (om ä. förh.): uringlas. En glaszflaska och 6 Vrinall. SjötågR 1546. Urinal .. (dvs.) uringlas, behållare av glas för urins upphämtande särskilt vid inkontinens. Wernstedt (1935). Tvättställ med och utan armatur, wc-skålar, lågspolande wc-stolar, urinaler, bidéer, laboratorie- och sjukhusporslin. SvByggKatal. 1955, s. 971. Redan på morgonen är golvet blött och smutsigt, urinalen har inte rengjorts på månader, pappershanddukar finns, men korg att kasta dem i efter användandet saknas. SDS 17/4 1975, s. 39.
Spalt U 853 band 36, 2012