Publicerad 2012   Lämna synpunkter
URKVED, r. l. m. l. f.
Ordformer
(urqved (uhr-, -qu-, -qw-) 1685 (: Uhrqwedz Liuset)–1815. urqväd- 1758 (: urqwäds-tima)–1776 (: urqvädes vatnet))
Etymologi
[ssg av UR- o. KVED, sbst.1]
(†) ursprung; (ngts första) början; äv.: moderliv; jfr KVED, sbst.1 2 slutet. De andre mossarna hafva med tiden dels blifvit upodlade, och dels ligga de ännu i sin första urqved. VetAH 19: 117 (1758). I denna afgrund, / Naturens urqved och dess graf tör hända, / Luft, Eld och Jord och Vatten icke skiljas, / Men med hvarann i sina daningsämnen / Förblandas obestämda. JGOxenstierna 4: 72 (1815).
Ssgr (†): URKVEDS-LJUS. (†) Then Klimp af Uhrqvedz Liuset / I the try första Dygn (innan solen o. månen skapades) bestrålat Himla Huuset. Spegel GW 34 (1685). —
-TID. (†) äldsta tid; jfr -timme. Från verldens urqveds tid, så ha’n I haft den låtten För oss, at ert behag vår vilja til sig drar. Geisler Vitt. 382 (c. 1710). At Sverige ifrån dess första urqveds-tid (osv.). VetAH 30: 258 (1769). Sahlstedt (1773). —
-TIMME l. -TIMMA. (†) = -tid. De mäste Hällebergens upkomst bör man räkna tilbaka til första urqvedstiman. Tilas PVetA 1742, s. 4. Möller (1807). —
-ÄMNE. (†) urämne. Den tid Jordklotet braktes fram utur sit urqweds ämne. VetAH 1740, s. 198. Mineral-riket innebegriper de kroppar, som under ytan af wårt jordklot blifwit antingen i skapelsen danade, eller sedermera upkommit, och dageligen sammansättas af urqweds-ämnen. Cronstedt Min. 1 (1758). Heinrich (1828).

 

Spalt U 856 band 36, 2012

Webbansvarig