Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UTOPI ɯ1topi4 l. –tω-, r. l. f.; best. -(e)n; pl. -er; (förr äv. -pie). Anm. Utopia (förr äv. Utopien) används ibland metaforiskt l. ss. namn på ett idealiskt l. imaginärt samhälle. JournLTh. 1812, nr 45, s. 3, osv.
(orealiserbar) tanke l. idé l. föreställning om idealiskt (samhälls)tillstånd; särsk. (litt.-vet.) om (ss. genre betecknad) litterär skildring av sådana tankar osv.; ibland äv.: idealsamhälle; äv. allmännare: dröm (se DRÖM, sbst.1 2) (som inte kan uppfyllas), ouppnåeligt mål. 1Saml. 1–6: 334 (1773). Så har man ändtligen i våra dagar sett utopien om sjelfstyrelse förverkligad. Strindberg TjqvS 2: 134 (1886). Den tyska .. professorn Robert von Mohl, hvilken 1855 i sitt stora verk, ”Geschichte und literatur der staatswissenschaften” behandlade en mängd ”statsromaner”, hvilka också stundom benämnas utopier. EkonS 1: 160 (1891). Goethe låter Götz svärma för en framtida utopi, med frihet för alla, Gert bokpräntare däremot predikar folkmassornas revolution. 3Saml. 30: 119 (1949). Att alla barn skall tillgodogöra sig och förstå varje ord i en lärobok torde vara en utopi. SvD(A) 1/2 1964, s. 20. Omkring det förra sekelskiftet var välfärdssamhället en utopi. SäljSkiten 16 (2009). — jfr SAMHÄLLS-UTOPI.
Spalt U 1162 band 36, 2012