Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VACCIN vaksi4n, n. (Söderström LäkKvacksalv. 99 (1926) osv.) l. r. l. m. (Weste (1807) osv.); best. -et resp. -en; pl. = (Edström Hund. 187 (1948) osv.) l. -er (Vasenius Top. 1: 135 (1803) osv.).
Ordformer
(förr äv. -kc-, -ks-)
Etymologi
[jfr d. vaccine, t. vakzine; eng., fr. vaccine; av nylat. vaccina, till lat. vacca, ko; ordet först använt 1798 av den eng. läkaren E. Jenner. — Jfr VASCH]
om (preparat av) virus l. smittämne o. d. vars inympning (se d. o. 3) hos människa l. djur ger upphov till immunitet för o. framkallar skydd mot viss sjukdom; förr särsk. (o. urspr.) om (det smittbärande ämnet i) vätska l. var från kokoppor (som vid inympning gav skydd mot smittkoppor); förr äv. ngn gg [jfr motsv. anv. i d.] liktydigt med: vaccination. Endast de mödrar, hvilka icke voro i tillfälle att få se vaccinerne och hemma hos sig fingo obemötta upprepa sina fördomsfulla inkast emot all ympning, förblefvo obevekliga. Topelius hos Vasenius Top. 1: 135 (1803). Vaccin, det egna smittämnet i kokoppor, som användes vid skyddskopp-ympning. Svalin Ordl. (1847). Man har i kroppen insprutat .. dödade, eller genom olika metoder försvagade bakterier, s. k. vacciner. Petrén EpidSj. 16 (1926). Med en kniv eller nål, som doppats i vaccinet (koppvätskan) rispas överhuden å t. ex. en arm. Söderström LäkKvacksalv. 99 (1926). Edström Hund. 187 (1948; i fråga om valpsjuka). Vi använder texter av Fröding och Ferlin som fungerar som ett vaccin mot det missbruk av vårt språk som vi ständigt utsätts för. GbgP 18/10 2002, s. 43. Nu testas ett nytt svenskt vaccin som kan hjälpa mot alla allergier. Expressen 21/4 2006, s. 15. — jfr KALV-, KOLERA-, MJÄLTBRANDS-, POLIO-, SMITTKOPPS-, STELKRAMPS-, TRIPPEL-VACCIN m. fl.
Ssgr: VACCIN-BEHANDLING. behandling (se d. o. 2 e) med vaccin. Att göra vaccinbehandlingen obligatorisk kan ej gärna komma i fråga. Petrén EpidSj. 78 (1926).
-BEREDNING. beredning (se d. o. 2 d) av vaccin. NPress. 10/3 1897, s. 1.
Ssg: vaccinberednings-anstalt. (förr) jfr anstalt 5 b. Vaccinberedningsanstalten i Helsingfors stad har till ändamål att fortplanta och underhålla ren djurlymfa. FFS 1893, nr 30, s. 5. FinlStatskal. 1925, s. 103.
-DEPÅ, förr äv. -DEPOT. depå för förvaring l. lagring av vaccin; jfr vaccinations-depå. Då Vaccin-ämne icke erhålles af Vaccin-Depoterna i orterna, kan det postfritt bekommas från Kongl. Sundhets-Collegium. Alm(Sthm) 1823, s. 45.
Ssg: vaccindepå-föreståndare. (förr) föreståndare för vaccindepå. Hygiea 1852, s. 116 (1851).
-DOS. dos av vaccin. SvLäkT 1935, s. 517.
-INSTITUT. jfr institut 1. Af berättelser från vaccininstitutet i Kristiania inhemtas, att den derifrån lemnade animala vaccinen visat sig mycket hållbar och lätthandterlig. BtRiksdP 1897, I. 2: nr 4, s. 26. (Förslag om) att vaccinproduktionen .. skulle bedrivas vid en ny myndighet, Statens vaccininstitut. PropRiksd. 1992/93, nr 46, s. 3.
-KANDIDAT. [jfr eng. vaccine candidate] om vaccin som befinner sig på experimentstadiet (o. vars egenskaper l. lämplighet återstår att testa l. som ännu inte har blivit godkänt som läkemedel). För att kunna testa om olika läkemedelskandidater och vaccinkandidater verkligen skyddar mot HIV-infektion behövs bra modeller att först testa dem på djur. GbgP 8/6 1988, s. 27.
-KONTOR. särsk. (om ä. förh.) om ett till Medicinalstyrelsen hörande kontor med uppgift att distribuera vaccin; jfr vaccinations-kontor. Ympämne rekvireras från kungl. medicinalstyrelsens vaccinkontor. SFS 1916, s. 887.
-KOPPA. koppa (se koppa, sbst.2 1) framkallad gm ympning av kokoppor (som medför immunitet mot smittkoppor); särsk. om kokoppsblåsa (på ko l. människa) varur vaccin kan utvinnas; i sht i pl.; jfr -pustel. ReglVaccin. 6/3 1816, s. 5. En fullt utbildad vaccinkoppa bör .. wara i omkretsen åtminstone så stor, som en medelmåttig fläckt ärta. Lovén Anv. 63 (1838). Den, som sålunda haft skyddskoppor eller vaccinkoppor, får sällan smittkoppor. Berlin Lrb. 26 (1880). Före skördandet av vaccinkopporna tvättas det ympade fältet (på kalvkroppen) noggrant med tvål och kokt vatten. SFS 1917, s. 165.
-LYMFA. (numera mindre br.) jfr lymfa 2. Genom flere försök har det förut blifvit sannolikt, att de flytande delarna i vaccinlymfan äro overksamma. Törnblom Dammet 57 (1872). FinSvStorordb. 619 (1968).
-PUSTEL. (†) vaccinkoppa; jfr pustel, sbst.2 BtRiksdP 1897, I. 2: nr 4, s. 81. Efter 4–5 dagar skördas de utvecklade vaccinpustlerna, och detta s.k. råvaccin blandas med glycerin och males i en steril kvarn. 2SvUppslB 30: 769 (1954).
-UTSLAG~02 l. ~20. av vaccin framkallat hudutslag. (I vaccinationsjournalen skall antecknas) hwarföre en eller annan af de vaccinerade fått oäkta eller intet Vaccin-utslag. SPF 1825, s. 32.
-ÄMNE. (vaccin- 1805 osv. vaccins- 18071814) ämne l. preparat som innehåller vaccin, vaccin. Hjelt Medicinalv. 2: 444 (i handl. fr. 1805). 3:ne Publique Vaccinateurer antagne med förbindelse, att altid vara med friske Vaccins-ämnen försedde. Rosenblad PVetA 1807, s. 35.

 

Spalt V 3 band 37, 2014

Webbansvarig