| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VALEDICERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(†) högtidligen bjuda (ngn) farväl l. ta avsked från l. avtacka (ngn); äv. dels med sakobj. (se särsk. a), dels utan obj. (se särsk. a). Rauman Ryning 27 (1610). (Efter riksdagens slut) valedicerede Landt Marskalken alla som tillstädes woro. RARP 1: 28 (1627). Sedermera utnämdes at gå til de andre Stånden ock taga afskied, sedan de först valedicerat Ridderskapet ock Adelen. 2RARP 3: 297 (1723). Sahlstedt (1769). — särsk.
a) med avs. på ngt sakligt. särsk.
α) ta avsked från l. lämna (institution l. tjänst l. utbildning o. d.); äv. utan obj. VDAkt. 1682, nr 131. Anno 1703 d. 14 Maij reste iag i Jesu namn ifrån mitt fosterland Gottland .. i den intention at valedicera studierna. KKD 2: 1 (1703). Vasenius Top. 1: 293 (1912).
β) lämna (denna världen); äv. utan obj.: dö. Gezelius ASilfversparre C 4 a (1665). I dhet att min Stifson Sahl: Jonas Spångberg .. validicerade dhenne wssle werlden i en Sahl Stundh. VDAkt. 1708, nr 338. D. 4 (juni) .. blef jag angrepen af Upsala febren, och tänkte intet annat än valedicera. Linné Bref I. 5: 153 (1767).
b) intr., med sakligt subj.: försvinna. (Välkomstceremonin) består af 2 à 3 stop .. som måste inexcusabelt utdrickas, fast magen skulle sprängas, hufvudet spricka och hälsan, allt lifvets nöje, valedicera. Linné Ungd. 2: 359 (1734).
Spalt V 136 band 37, 2014