Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VAU va4u l. va͡ω4, r. l. m. l. f. (VetAH 1742, s. 25, osv.) ((†) n. VetAH 1741, s. 195, Auerbach (1916)); best. -en.
Ordformer
(vau (w-) 1742 osv. vå (w-) 1762–1855. våg (w-) 1762–1912. wauw 1751. waw 1863. wou 1751–1762. wouw 1741–1751. wåd 1762)
Etymologi
[liksom d. vau, vav, av t. wau (ä. t. waude), av mnl. woude, wou(we) (nl. wouw), motsv. mlt. wolde, walde, waude, meng. wolde, welde (eng. weld); av ovisst ursprung, möjl. rotbesläktat med likbetydande lat. lutum]
(numera bl. ngn gg) om (den i ä. tid till framställning av gult färgämne använda) växten Reseda luteola Lin., färgreseda; förr äv. om (den del av växten som i torkat o. pulveriserat tillstånd utgjorde) färgämnet; jfr GUL-ÖRT 4, SPIR-BLOMMA, sbst.1 2, SPIR-ÖRT, VAU-RESEDA. VetAH 1741, s. 195. Wau, eller Gaude är en slags högstammad ört, hwarmed bästa gult färgas på ylle, silke och linne. Salander Gårdsf. 331 (1758). God vau bör vara fullkomligt torr och bestå af smala, blad- och blomrika, stänglar af ren gul färg. Almström KemTekn. 2: 381 (1845). Vau eller färgreseda .. en tvåårig ört, som första året vanligen blott utvecklar en rosett av helbräddade blad. Simmons Jönsson 469 (1935).
Ssgr: VAU-BAD. (förr) jfr bad 1 c. För att färga ylle citrongult, som är den starkaste färg, som med wau ensam kan åstadkommas, kokas godset med alun och vinsten på vanligt sätt och utfärgas i ett waubad. Åkerman KemTechn. 2: 331 (1832). —
-RESEDA. (†) vau. NormFört. 26 (1894). NormFört. 28 (1932).

 

Spalt V 582 band 37, 2014

Webbansvarig