Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VAUDEVILLE, äv. VÅDEVILL vå1devil4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, r. l. m. l. f.; best. -(e)n; pl. -(e)r.
Ordformer
(vaudeville 1781 osv. vådevill 1802 osv.)
Etymologi
[av fr. vaudeville, av ffr. vaudevire, med folketymologisk anslutning till ville, stad; av ovisst ursprung, möjl. av ä. val de Vire, dalen vid Vire (om sånger från denna trakt) l. till ett (mer l. mindre tautologiskt sammansatt) verb vaudevirer, vända o. vrida. — Jfr VAUDEVILLIST]
lättsam humoristisk (l. satirisk) visa l. sång (framförd i lustspel o. d.); äv. (o. numera bl.) om lustspel l. revy innehållande sådana visor, särsk. om denna (under 1700- o. 1800-talen blomstrande) genre; jfr KUPLETT. Bellman (BellmS) 18: 53 (1781). I afton blifwer på Comedie-huset upfördt: det Indianska Campementet, eller den Betslade Philosophen, Opera-Comiqve i 1 Act med Vaudeviller och fria versar. GT 1787, nr 133, s. 4. Operetten och vaudevillen har .. (fransmännen) skapat. 2SAH 12: 438 (1827). Lilla Apan, vådevill i en akt. Klemming DramLitt. 347 (boktitel fr. 1852). Häromåret talades verkligen en hel del om vaudevillens renässans. SvD(A) 29/9 1933, s. 12. — jfr SEDEBILDS-VÅDEVILL.
Ssgr: VAUDEVILLE-FÖRFATTARE. (numera bl. tillf.) jfr vaudevillist. LittBlAllmBildn. 1851, s. 315. —
-TEATER. (i sht om ä. förh. i Frankrike) jfr revy-teater. JournLTh. 1811, s. 475. Från de parisiska vaudevilleteatrarne hade .. (Armfelt) hemfört en massa af reminiscenser. Böttiger 5: 177 (1874).

 

Spalt V 583 band 37, 2014

Webbansvarig