Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VERATRIN, r. l. m. (Dalin (1855), Cannelin (1939)) l. n. (Berzelius Kemi 5: 767 (1828), Cannelin (1939)); best. -en resp. -et.
Etymologi
[jfr t. veratrin, eng. veratrine; av fr. vératrine, bildat till nylat. Veratrum, namn på växtsläkte, med den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -in]
(†) giftig (ss. medicinskt medel använd) alkaloid extraherad ur roten av växten Veratrum album Lin. (vit nysrot) l. frön av växten Schoenocaulon officinale Lin. (sabadill, i ä. botanisk systematik benämnd Veratrum sabadilla Lin.). Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 114. Till ingnidning i huden mot nervsmärtor (neuralgier) användas ibland veratrin, akonitin eller mentol. De framkalla .. nedsatt känsel. Santesson Läkem. 119 (1924). En hjärtverkan, erinrande om digitalisämnenas, framkallas även av alkaloiden veratrin i sabadillfröet. 3NF 5: 916 (1926). Cannelin (1939).

 

Spalt V 711 band 37, 2017

Webbansvarig