| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIGNE, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
(†) vinodling l. vingård. Från sin kulle skådar villan / Öfver dalens gröna vigner. Snoilsky 3: 101 (1883). Från Palestina går vägen till Olevano genom lummiga kastanjeskogar, rika vigner och majsfält i ständig omväxling. Bildt Ital. 46 (1896). SvD(A) 18/4 1931, s. 13.
Spalt V 976 band 37, 2017