Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIVRE vi3vre2 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, förr äv. VIVER, n.; best. vivret.
Ordformer
(viver (w-, -fw-) 1785–1939. vivere 1757–1855. viveres 1845. vivers 1628–1710. vivert 1845. vivre 1814 osv. vivres 1628–1837)
Etymologi
[av fr. vivre, pl. vivres, föda, uppehälle, till vivre, leva, av lat. vivere, dets.; till den rot som äv. föreligger i KVICK. — Jfr VIKTUALIE, VITAL, VIVACE, VIVACITET, VIVARIUM, VIVAT, VIVIPAR, VIVISEKTION, VIVÖR]
uppehälle l. underhåll l. levnadskostnader o. d.; särsk. (o. numera bl.) i uttr. fritt vivre, gratis uppehälle; förr äv.: livsmedel l. proviant l. föda o. d. Icke är heller nogott feel på vivres eller ammunition att förmoda i fästningen. AOxenstierna 4: 134 (1628). Så wida .. förbinder jag mig, at utom wifwer i årlig löhn thil honom betala 33 Riksdahler 16 skilling Specie. VDAkt. 1785, nr 386. Hilma uppträdde i en vinterträdgård i Petersburg för tio rubel i månaden och fritt vivre. Tavaststjerna Inföd. 211 (1887). Kyrkoadjunkt åtnjuter .. ersättning för bostad och vivre jämlikt .. prästlöneregleringslagen. SFS 1935, s. 41. I slutet på januari skulle båten gå från Göteborg, man betalade vivret, jag vill minnas två och femtio om dagen. Kræmer Brantings 257 (1939).

 

Spalt V 1528 band 37, 2017

Webbansvarig